|
|
8.2.2008 / Landsbygdens Folk
EU-jordbruket dras med dålig lönsamhet
De relativt stora variationerna i lönsamhet mellan EU-ländernas jordbruk minskade något år 2005. De baltiska länderna uppvisade den bästa lönsamheten, medan Finland samt i synnerhet Danmark och Sverige rankades i den svagaste tredjedelen.
Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) har beräknat nyckeltalen för jordbrukets lönsamhet i alla medlemsländer på basen av EU:s standardiserade redovisningssystem FADN.
I EU är jordbrukets lönsamhet generellt låg. Avkastningen på kapitalet är endast 0,8 procent, konstaterar MTT-ekonomen Arto Latukka.
Den jordbruksinkomst som utgör ersättning för företagarfamiljens arbete och kapital förblev i EU nästan oförändrad från föregående år, eller cirka 18.000 euro. Medlemsländernas genomsnittliga jordbruksinkomster varierade emellertid starkt.
Ytterligheter var Slovakien och Cypern som låg under 4.000 euro, samt Belgien med närmare 50.000 euro. Den genomsnittliga finländska jordbruksinkomsten uppgick år 2005 till 20.000 euro, vilket berättigar till en niondeplats i EU.
Den genomsnittliga lönsamhetskvoten för hela EU förblev i stort sett oförändrad sedan föregående år, 0,72. Det innebär att jordbruksföretagaren i medeltal erhåller 72 procent av en jordbruksarbetares lön för en arbetstimme.
De baltiska länderna hade igen de högsta lönsamhetskvoterna, kring 1,5. Kvoterna hade emellertid sjunkit något från 2004. I de svagaste länderna Danmark och Sverige steg lönsamheten en aning, till 0,20 respektive 0,26.
Finlands lönsamhetskvot stannade på 0,6, vilket motsvarar 2004 års nivå. Resultatet är nionde sämst i hela EU. Lönsamhetskvoten erhålls då jordbruksinkomsten divideras med summan av lönekravet och räntekravet på eget kapital.
Endast sju medlemsländer nådde över lönsamhetsgränsen 1,0, vilket innebär att företagarvinsten med samtliga produktionskostnader blev positiv. EU:s genomsnittliga företagarvinst var däremot negativ, eller cirka -7.100 euro.
Lönsamheten förbättrades generellt efter gårdens storlek. Hos de minsta gårdarna var kvoten i medeltal 0,3 men steg till 1,6 i den största klassen. Endast svin- och fjäderfägårdar samt vingårdar nådde lönsamhetsgränsen 1,0 i EU-genomsnitt.
Timlönekravet växlade mellan knappt två euro i de baltiska länderna till nästan 19 euro i Danmark.
Den låga lönsamheten i Danmark visar att en hög produktivitet inte garanterar lönsamhet om produktpriserna och stöden är låga i förhållande till priset för insatserna, d.v.s. arbete, kapital och inhyrda resurser.
|
|
