De regionala skogscentralerna har lokaliserat drygt 96 000 sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen. På Kustens skogscentrals verksamhetsområde är motsvarande siffra drygt 3 500. Den hittills mest omfattande naturkartläggningen av landets privatskogar har omfattat över 15 miljoner hektar.

Målet för kartläggningen har varit att lokalisera de särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen och informera skogsägarna om dem för att minska risken för att dessa ekologiskt värdefulla livsmiljöer skadas vid drivning, speciellt vintertid. Den information som nu finns utgör en viktig grund för utvecklingen av naturvården i ekonomiskogarna.

På riksnivå är det fråga om en areal på sammanlagt 60 000 hektar lokaliserade objekt varav Kustens andel är 1 650 hektar. En tredjedel av alla lagobjekt är omedelbara närmiljöer till bäckar. På Kustens område är karga objekt allmännast, det vill säga trädfattiga torvmarker och berg. Utöver lagobjekten har kartläggarna noterat 67 000 hektar övriga värdefulla livsmiljöer. Av dessa finns 1 200 hektar på Kustens skogscentrals område.

Andelen särskilt viktiga livsmiljöer är i genomsnitt 0,5 procent av privatskogarnas areal, men den varierar regionalt. Kännetecknande för skogarna på Kustens skogscentrals verksamhetsområde är att de redan under en lång tid har utnyttjats intensivt. Andelen särskilt viktiga livsmiljöer på Kusten är 0,2 procent av de privatägda skogarnas areal.

Medelarealen för alla lagobjekt i hela landet är 0,6 hektar och på Kustens område 0,45 hektar. Trots att de lokaliserade livsmiljöerna är små till arealen har de en stor betydelse för skogarnas biologiska mångfald.

På grund av kartläggningsmetoden har skogscentralerna inte kunnat lokalisera alla objekt. I fortsättningen kompletteras uppgifterna främst via skogsbruksplaneringen och anmälan om användning av skog. Det är alltså skäl att fortsättningsvis vara försiktig vid alla avverkningar.

Kartläggarna lokaliserade relativt rikligt med små lundar, kärr och brunmossar jämfört med motsvarande skyddsarealer. De bördiga objekten utgör artrika koncentrationer av biologisk mångfald i ekonomiskogarna. Vid kartläggningen hittades sammanlagt nästan 4 000 hektar bördiga lundfläckar. Dessutom förekommer det lundar längs en stor del av bäckarna.

Lundarna enligt skogslagen kompletterar lundskyddsprogrammets 6 500 hektar. De upprätthåller för sin del den biologiska mångfalden utanför skyddsområdena genom att bevara lundarnas särdrag och arter.

Skogsägarna har under kartläggningens gång fått information om de särskilt viktiga livsmiljöerna i sin egen skog. Tack vare förhandsinformationen kan objekten avgränsas i virkesdrivningen också på vintern vilket förhindrar oavsiktliga förseelser mot skogslagen. Resultaten från kartläggningen förenhetligar tolkningen av skogslagen och tryggar att skogsägarna behandlas likvärdigt i hela landet.

Värdet på det virke som finns i de lokaliserade objekten uppgår till 161 miljoner euro. Staten finansierar naturskyddsprogrammen med 552 miljoner euro under åren 1996-2007. Jämförelsen visar att skogsägarnas satsning på naturvården för att bevara de särskilt viktiga livsmiljöerna enligt skogslagen är betydande.

Den omfattande informationen och rådgivningen till skogsägarna och utbildningen av fackmän främjar bevarandet av den biologiska mångfalden i ekonomiskogarna.

Det behövs utbildning och rådgivning också i fortsättningen för att vi skall kunna bevara de särskilt viktiga livsmiljöerna. På basis av resultaten från kartläggningen är det möjligt att konkretisera och utveckla instruktionerna för naturvården i ekonomiskogarna och öka skogsägarnas möjligheter att utnyttja skogsbrukets miljöstöd.

Resultat Områdesansvariga Rapporten i pdf Broschyr i pdf

Närmare information lämnas av:
Projektchef Klaus Yrjönen, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, p. (09) 156 21, 040 547 9075 Skogsvårdschef Annikka Selander, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, p. (09) 8870 4528, 050 581 1782