Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 tisdag 7.5.2024
 Grattis Tua
4.12.2003 / SLC
AKTUELL SKOGSÖVERSIKT VID SLC:S KONGRESS I ÅBO 3-4.12.2003

Intressebevakningens utmaningar kommer inte enbart från den omgivande världen.  Under senaste decenniet har också märkbara förändringar skett i skogsägarkåren i Finland. En följd av detta är att skogsägarnas målsättningar för skogsägandet har förändrats. Av skogsägarna är nu ca. 22% jordbruksföretagare när andelen 10 år tidigare var 32%. Löntagarnas andel är 30%, och pensionärernas andel  37%, företagare och övriga står för ca. 11%. Målsättningen med skogsägandet har också förändrats, 48% har nu många mål som första prioritet för sitt skogsägande, 18% får sin utkomst av skogen, 13% betonar ekonomisk trygghet medan 21% prioriterar rekreation.  Bruttointäkterna från privatskogarna är ca 1,7 mrd. euro/år. Skogsaffärernas antal är drygt 100 000/år. Förändringen i skogsägarkåren betyder stora utmaningar för både skogvårdsföreningarna, skosägarförbunden och centralorganisationerna SLC o. MTK. Hur nå dessa skogsägargrupper och engagera dem intressebevakningspolitiskt?

Inom skogspolitiken har hösten varit livlig. För tillfället föreligger flera lagförslag, som på ett väsentligt påverkar verksamhetsförutsättningarna för skogsägarna. Vad gäller revideringen av skogslagen och naturvårdslagen har de en gemensam nämnare i flygekorren. Först under den senaste tiden har tjänstemän på miljöministeriets låtit förstå, att de officiella uppskattningarna om flygekorrarnas antal är kraftigt underuppskattade och att flygekorren egentligen inte är så sällsynt. Det är något som vi skogsägare känt till redan länge.

De närmaste åren påverkas vi av vad som händer runt Östersjön. Från 1 maj nästa år utvidgas EU med tio nya medlemmar. Samtidigt tillkommer 3-4 miljoner småskogsbruk till unionens skogsägarskara. Skogsarealen inom EU ökar mer 30 % och virkesförrådet med cirka 40 %. I de nya medlemsländerna har man ett stort intresse att öka kapaciteten och förädlingen speciellt inom den mekaniska träförädlingen. Importen av rundvirke från Ryssland och de baltiska länderna har ökat kraftigt de senaste åren. Detta har möjliggjort investeringar i Finland, men har också betytt svårigheter med åtgången av massaved. I Finland har vi hittills lyckats bibehålla rätt höga rotpriser jämfört med övriga Östersjöländer, vilket betyder att våra rotpriser speciellt på massaved är under press.

Marknadsutsikterna för den finländska skogsindustrin påverkas av de ekonomiska utsikterna främst i USA och Europa, men också av valutakurserna. USA:s ekonomi har förbättrats något under de senaste månaderna och de första svaga tecknen på ett ekonomiskt uppsving har också synts i Europa. De positiva signaler som kommit under de senaste månaderna är tillsvidare rätt osäkra och har inte hittills nämnvärt påverkat slutprodukternas efterfrågan eller pris positivt.
Eurons kurs i förhållande till dollarn har varit i stigande i drygt 1 år och förutspås fortgå åtminstone detta år till slut. SEK kurs som är viktig för sågindustrin har däremot förblivit stabil i förhållande till Euron. Efterfrågan på papper och kartong är fortfarande svag och i Europa har inte efterfrågan förbättrats. Priset är fortfarande svagt. Vissa tecken tyder på att botten är nådd och nästa år kan vara bättre åtminstone vad gäller efterfrågan på papper och kartong.
Cellulosans och den mekaniska massans åtgång är beroende av efterfrågan på papper. Speciellt i Kina har efterfrågan på cellulosa varit hög och i någon mån har svårigheterna i produktionen i USA förbättrat situationen. Norscan lagren har varit i sjunkande, vilket möjliggör en hög produktion åtminstone de närmaste månaderna. Den positiva prisutvecklingen för barrmassan har till stora delar ätits upp av USA dollarns försvagade kurs.

Produktionen av sågvara har varit på en hög nivå och ser ut att fortsätta. Tallsågvarans prisnivå har varit stabil medan prisnivån på gransågvara varit sjunkande. Fanerpriserna har varit sjunkande och speciellt för björkfaner har lönsamheten varit mycket svag på grund av konkurrensen från Ryssland. Enligt skogsindustrin är ingen snabb lönsamhetsförbättring i sikte.

Virkesmarknaden detta år har varit tudelad. I början av året gick virkeshandeln för högvarv och de sålda mängderna var rekordhöga. Veckovisa försäljningarna rörde sig kring 1,2 – 1,3 milj. kubikmeter. Det kraftiga utbudet men också de dåliga konjunkturerna bidrog till att både massaveds- och stockpriserna började sjunka. Till sänkningarna bidrog också vissa köpares klart uttalade målsättning att virkespriserna i Finland skall ner till en s.k. Östersjönivå. Sänkningarna har varit störst på tall- och björkmassaved, ca. 10 – 13 %, något mindre på granmassa och i storleksordningen 2 – 4 % på stock.

Under hösten har utbudet kraftigt minskat på grund av prissänkningarna men också signalerna om för dåliga priser har påverkat virkeshandeln. Efterfrågan på speciellt granstock har varit mycket god, däremot har möjligheterna att sälja tall- och björkmassa varit sämre. Virkesmarknaden fungerar nu 3:dje året på stockens villkor, och inget säger att situationen förändras under det kommande året. Skogsägarna måste bättre än hittills fästa uppmärksamhet vid massavedens pris om vi skall lyckas bibehålla lönsamheten i vårt skogsbruk.


Tilläggsinfo: Runar Lillandt, ordförande för SLC:s skogsutskott  GSM 050 5989200


Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab