|
|
12.9.2003 / LF
Lönsamheten sämst på spannmåls- och mjölkgårdar
Lantbruks- och trädgårdsföretagens lönsamhet försvagades generellt en aning år 2001, medan skillnaderna mellan olika produktionsinriktningar ökade. Enligt lönsamhetsrapporten från MTT Ekonomisk forskning (MTTL) minskade lönsamheten främst på spannmålsgårdar, mjölkgårdar och i trädgårdsföretag. På andra nötkreatursgårdar och på svingårdar var produktionen däremot lönsam.
Arealen för åker- och trädgårdsväxter liksom antalet djur ökade från år 2000. Även inkomsterna från försäljningen och stöden växte år 2001. Intäkterna steg med 4,5 procent till cirka 92.600 euro. Av denna summa var stödens andel cirka 39 procent, vilket motsvarar stödens andel det föregående året.
Då man från intäkterna tar bort nettokostnaderna och företagarfamiljens lönekrav fås lantbruksinkomsten. Av denna lantbruksinkomst samlades per företag cirka 23.430 euro, det vill säga ungefär lika mycket som år 2000.
Lantbruksinkomsten var minst på spannmålsgårdar, cirka 11.340 euro. Störst var lantbruksinkomsten på svingårdar, cirka 37.050 euro år 2001.
Enligt bokföringen arbetade företagarfamiljen år 2001 cirka 3.195 timmar. Till produktionen var 180.000 euro av eget kapital bundet. Då man från lantbruksinkomsten minskar arbetstimmarna och lönekravet på 7,90 euro i timmen och en ränta på fem procent för det egna kapitalet får man företagarvinsten, som beskriver lönsamheten.
Företagarvinsten var i genomsnitt 930 euro lägre år 2001 än år 2000, och var nu i medeltal 10.660 euro på minus. Förlusten var störst på mjölkgårdar, minus 14.970 euro. Företagarvinst fick man endast på andra nötkreatursgårdar och på svingårdar.
|
|
