|
|
16.12.2002 08:09:00 / LF
Arga bönder i Polen och Tjeckien
De starkaste spänningarna har på förhand rått mellan ansökarlandet Polen på den ena sidan och det tyngsta EU-landet Tyskland på den andra. Tyskarna har ingen lust att finansiera hela kalaset, medan Polen outtröttligt har fortsatt att höja sina krav.
Tyskland står mitt uppe i en ekonomisk kris, och accepterade med långa tänder Rasmussens kompromiss. Polen hävdar att EU behandlar landet som en andrarangsstat eller "blivande koloni". Meningsskiljaktigheterna åskåddliggör svårigheterna att jämka samman två världar i en och samma europeiska union.
Mer än 60 procent av de polska lantbrukarna uppges avvisa de villkor som de gamla EU-länderna vill ge Polen. Det har satt tryck på förhandlarna. Lantbruksbefolkningen väntar stora svårigheter med avsättningen av sina produkter. Dessutom räknar man med att landet ska översvämmas av billiga livsmedel om landet går med i EU.
Lantbruksminister Jaroslaw Kalinowski, Bondepartiets ledare, kämpade ännu i sista stund för höjda mjölkkvoter och mer stöd till spannmålsodlarna. Men också här sade Rasmussen stopp. Polen måste gallra i sin önskelista, inskärpte dansken.
Samtidigt hotade tjeckiska lantbrukare med demonstrationer under toppmötet. Bland annat ville man blockera gränsövergångar till grannländerna. Senaste vecka marscherade tusentals uppretade bönder längs gatorna i Prag för att protestera mot regeringens preliminära överenskommelse med EU.
Tjeckien hör till de länder som kort före toppmötet accepterade den danska kompromissen - samtidigt som man krävde mer pengar. Tjeckerna hävdar att de får det minsta EU-bidraget per person av de postkommunistiska länderna.
EU vill ge Tjeckien 700 miljoner euro under de tre första medlemsåren. Det betyder knappt 70 euro per invånare mot 107,5 euro för det relativt rika Slovenien. De väsentligt fattigare polackerna får netto 166 euro per person och år.
|
|
