Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 lördag 27.4.2024
 Grattis Engelbrekt
23.3.2018 / Landsbygdens Folk
Parlamentet efterlyser
betydligt större EU-budget

Argumenten är sedan länge bekanta - EU-budgeten efter 2020 riskerar ett underskott på omkring 14 miljarder euro till följd av Brexit och nya ansvarsområden som kostar pengar. Det förutsätter kraftiga inbesparingar.
Budgetkommissionär Günther Oettinger hotar EU:s jordbrukare med kännbara nedskärningar i CAP-stöden om medlemsländerna inte är villiga att betala högre medlemsavgifter till EU. Det vill parlamentet inte vara med om.
Då parlamentet senaste vecka röstade om budgetförslaget i plenum, visade det sig att en stor majoritet - 458 ja-röster, 117 nej-röster och 62 nedlagda - vill ha en höjning av utgiftstaket till 1,3 procent av BNP.
I dag är utgiftstaket 1 procent av BNP. Förslaget till högre avgifter stöddes av en majoritet inom den konservativa EPP-gruppen, socialdemokraterna, liberalerna och de gröna.
Majoriteten anser att EU måste garanteras tillräckligt starka muskler.
Parlamentet vill behålla möjligheten att finansiera jordbruks- och sammanhållningspolitiken utan nedskärningar. Nya uppgifter för investeringar, klimatskydd, arbetslöshet och integration kräver en starkare budget, enligt parlamentet.
I en anslutande omröstning förespråkade parlamentet en möjlighet för EU att skapa egna intäkter genom att exempelvis beskatta finansiella tjänster, skatter för multinationella företag och miljöskatter.
I den aktuella rapporten noterar parlamentet att européerna förväntar sig att EU löser problem inom ett brett spektrum av områden, inte minst säkerhet, migration och arbetslöshet. För ändamålet behöver EU starka ekonomiska resurser. Rapportörerna hänvisar till att mer än 94 procent av EU-budgeten flyter tillbaka till medlemsländerna. Bara sex procent stannar i EU:s förvaltning.

Många EU-länder godtar en höjning
Redan nu har uppskattningsvis 21 av EU:s 27 medlemsländer (efter Brexit) ställt sig positiva till högre bidrag. De nettobetalande länderna med Sverige i spetsen motsätter sig varje form av höjningar och menar att EU måste rätta utgifterna efter resurserna.
Budgetkommissionär Oettinger sade inför parlamentet att 1,3 procent av BNP måhända kan betecknas som tämligen ambitiöst. En höjning till 1,2x procent (något mer än 1,2 procent) vore redan en acceptabel nivå.
EU-kommissionen kommer sannolikt att lägga fram sitt förslag till långtidsbudget den andra maj. Förslaget till avgift väntas pendla mellan 1,1 och 1,2 procent av BNP för perioden 2021 till 2027.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab