Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 28.4.2024
 Grattis Ture
16.3.2018 / Landsbygdens Folk
Sug efter bondbönor och
ärter inom foderindustrin


- Efterfrågan på baljväxter är god för närvarande. Det handlar om 10 miljoner kilo ärter och 6 miljoner kilo bondbönor för vår del, säger Sören Stenroos från A-Foder/Österbottens Kött.
Baljväxterna i fråga är med proteinhalter på 20-30 procent klart mera proteinrika alternativ än de traditionella sädesslagen där siffran normalt sett ligger kring 12-13 procent.

Gris och broiler
- Bondbönor behövs främst till grisfoderproduktionen och ärter till broilerfodersidan. Det kunde gott och väl odlas mera baljväxter i det här landet med tanke på de stora odlingsytor som finns att tillgå. Prissättningen kunde vara relaterad till sojapriserna, säger Lasse Åberg, försäljningsdirektör på A-Foder.
- På sistone har proteinhalten i det foder som vi har köpt in minskat. Det beror främst på att producenterna i hög grad har satsat på senare spannmålssorter. Minskningen kompenseras med importerad soja från länder som Brasilien och Argentina, säger Åberg.
Fjolårets spannmålsresultat blev av vädermässiga skäl ingen höjdare. Produktionsminskningar noterades för alla sädesslag. Vad gäller bondbönor och ärter var nedgången 18 respektive 56 procent.
Några av bondbönans fördelar listades på spannmålsmötet: relativt små frön, hög proteinhalt, låg visin/konvisinhalt och låg halt av tanniner i de vitblommiga sorterna.
- På ärtsidan är det gula ärter som ger bättre skördar, säger Sören Stenroos.
Odling av baljväxter medför allmänt taget en rad olika positiva effekter så att förbättring av växtföljden, effektivare bindning av kväve till marken och så vidare.

Fortsatt god efterfrågan på havre
I fråga om efterfrågan på traditionella sädesslag har det skett stora svängningar under senare år. Det mest frapperande är havrens starka frammarsch och nisch som exportvara. Idag är havre mera efterfrågat på marknaden än vete, korn och råg.
- Efterfrågan på havre är god och åtgången stor på broilersidan, liksom även inom den inhemska livsmedelsindustrin där man har lanserat nya produkter för oss konsumenter. Havre klassas som hälsomat och antalet alternativ kommer förmodligen att öka framöver, säger Lasse Åberg.
Reino Aikasalo från Boreal växtförädling säger att värderingarna inom spannmåls- och foderindustrin har förändrats under de senaste 5-10 åren.
- Tidigare var avkastningen det viktigaste. Idag är det kvaliteten på spannmålet som väger tyngst. Det är fråga om positiva förändringar.
Aikasalo rekommenderar att producenterna tar hänsyn till faktorer som växttid, satsningar på tidigare eller senare sorter och den andel av produktionen som kan odlas på egna ägor.
- Samtidigt finns det också klara utmaningar att tampas med. Klimatförändringarna och extrema väderfenomen hör till den kategorin. Fuktiga regnperioder och liggsäd, sjukdomar och insekter är problem att brottas med, säger Aikasalo.
Tidiga spannmålssorter är i praktiken ett konkurrenskraftigt alternativ framför allt med tanke på att proteinhalten är något högre jämfört med senare sorter. Samtidigt är skillnaden i avkastning vanligen bara några hundra kilo, framhölls det under Närpes-mötet.
I kampen för att förebygga fusariumangrepp lönar det sig bland annat att utföra plöjningsarbeten och ha en god växtföljd med tanke på att smittan övervintrar i marken.
- Det finns inga resistenta spannmålssorter i Finland. Inte heller globalt sett finns det några fullständigt resistenta alternativ. I Nordamerika har man dock fått fram sorter som är mindre mottagliga för fusariumangrepp, säger Pärssinen.

Kontraktsodling och terminshandel
A-Foder har ett årligt behov av 800.000 ton foderspannmål. Härmed avses totalkonsumtionen av foderspannmål hos de besättningar som producerar kött till Atria. Här ingår även spannmålen som gårdarna producerar själva.
Förutom inköp enligt dagspriser är kontraktsodling och terminshandel också möjligheter i sammanhanget. Faktorer som beaktas är hektolitervikter, fukthalt och för kontraktsodlare även proteinhalter i spannmålet. Fuktgränsen är 14 procent.
- Vi förmedlar också högklassig spannmål mellan olika produktionsgårdar, säger Sören Stenroos.
Ett 10-tal producenter deltog i spannmålskvällen i Närpes den 7 mars. Tyvärr arrangerades några ÖSP-lokalavdelningsmöten i trakten samma kväll, framhölls det. Till spannmålskvällen på YA i Gamla Vasa följande kväll hade man fått in ett 30-tal anmälningar.

Joakim Snickars
joakim.snickars@gmail.com

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab