|
|
27.10.2017 / Landsbygdens Folk
Förändringar i samhället tvingar fram anpassad CAP
Många samhälleliga frågor som klimatförändring, flyktingströmmar och ett osäkert marknadsläge tävlar i dag med jordbruket om EU:s resurser, sade Kyösti Arovuori, PTT:s forskningschef, under Lukes seminarium. Samtidigt ökar påtryckningen för att minska budgeten för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
- Jordbrukspolitiken ska också fås att fungera i symbios med EU:s miljö,- landsbygds-, klimat- och energipolitik, sade Arovuori. Jordbrukspolitiken måste förnyas snabbare än tidigare för att hållas på en nivå som allmänheten accepterar.
Jordbrukets finansiering måste tryggas
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä underströk att jordbrukets finansiering måste tryggas. Nästa steg blir att övertala medlemsländerna att ett heltäckande stödsystem behövs.
- Det kan inte vara så att pengarna tas ur jordbrukarens ficka när nya finansieringsbehov dyker upp i Europa. Systemet måste vara rättvist.
Enligt Arovuori har stora förändringar skett också inom jordbruket sedan CAP senast reviderades ordentligt 2003.
- Vi har sett omställningar på jordbruksmarknaden, inom internationell handel, inom användning av statliga medel och dessutom en omstrukturering av den politiska verksamhetsmiljön. Ändå har inga strukturella förändringar inom jordbrukspolitiken skett under den tiden.
Den senaste CAP-förändringen innebar ett försök att minimera marknadsförvrängningarna i Europa, medan många snabbt växande länder utanför EU gjort tvärtom.
- Länder som Kina, Indien och Ryssland satsar hårt på produktionskopplade stöd och skyddade gränser. Det är ingen bra situation för EU:s produktion. Politiken har helt enkelt inte förnyats i takt med världshandeln.
Får inte bli bara krishantering
Enligt MTK:s ordförande Juha Marttila har Finland klarat sig relativt bra så här långt, bland annat tack vare teknologisk utveckling och kunnande. Däremot känns stödsystemet för tillfället snarast som kontinuerlig krishantering eftersom situationen på gårdarna är så svår.
- När en ända läcker måste man hela tiden fylla på med mera pengar i den andra. Istället borde man sträva efter att hitta de grundproblem som existerar och eliminera dem. För att kunna fortsätta framåt på marknadens villkor måste marknaden fungera.
År 2016 uppgick jordbruksstöden i Finland till nästan två miljarder euro, vilket motsvarar en tredjedel av hela jordbruksproduktionen. Av hela stödpaketet har EU stått för ungefär 70 procent.
- Baserat på ekonomiska modeller ser det ut som att en lindrig minskning av EU-stöden endast till en mindre grad skulle påverka produktionen i Finland, förutsatt att de produktionskopplade stöden inte sänks, sade Lukes forskningsprofessor Heikki Lehtonen.
Dem är Finland i synnerhet beroende av enligt Lehtonen, eftersom produktionskostnaderna i vårt land i många fall är högre än marknadspriserna.
Olika modeller
Under seminariet presenterades flera olika modeller för hur den kommande förnyelsen av CAP kunde se ut. Lukes forskningsprofessor Jyrki Niemi förutspådde en förändring i själva idén bakom stöden.
- En modell kunde vara att stöd allt längre betalas ut för den allmännytta som jordbrukaren producerar, och sådant som marknaden inte betalar för. Det kunde handla om vård av miljö och kulturlandskap, naturens mångfald, vattenkvalitet eller djurens välfärd. Jag tror att vi går åt det hållet.
Juha Marttila nämnde också hållbar intensifiering.
- Frågan om klimat och jordbruk är komplicerad, men när produktionsinsatserna används effektivt blir jordbruket automatiskt klimatsmart.
EU-kommissionens första officiella linjedragningar för CAP efter 2020 är att vänta i slutet av året.
Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi
|
|
