|
|
1.9.2017 / Landsbygdens Folk
Holger Falck efterlyser åtgärder för jordbruket
Enligt SLC-ordföranden är åtgärder nödvändiga för att jordbrukarna ska få tillbaka sin framtidstro och förverkliga nödvändiga investeringar.
- Jag vet att regeringens så kallade budgetmangling avslutades i går efter tidningens deadline, säger Holger Falck. Inför manglingen fanns det vissa förväntningar, till exempel på att ta tillbaka den aviserade sänkningen av LFA-ersättningen. Hur det har gått med den saken torde ha klarnat i går kväll.
Ingen förbättring på marknaden
Holger Falck påminner om att lönsamhetskrisen inom jordbruket nu har pågått i tre års tid.
- Det finns tyvärr inga tydliga tecken på någon märkbar förbättring, säger han. Ännu för några veckor sedan fanns en groende optimism på spannmålsmarknaden, men priserna har inte stigit. På köttsidan har våra priser länge varit bland de lägsta i EU.
Holger Falck avslöjar att han själv väntade på några viktiga förslag om att åtgärda primärproduktionens ställning i livsmedelskedjan i utredningsmannen Ilkka Mäkeläs rapport i somras. Den blev ändå en stor besvikelse.
- Mäkeläs rapport blev en nollrapport, säger han. Den sittande regeringen har emellertid bara lite på ett år kvar att få förbättringar till stånd, sedan är det åter riksdagsval. EU-kommissionen kommer ut med sina förslag i vår om att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan, men det kan vi verkligen inte vänta på. Redan då jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c) tillträdde lovade han konkreta åtgärder. Nu, riktigt nyligen kom han emellertid ut med budet att beredningen inte hinner bli klar till budgetmanglingen. I och för sig hade budgetmanglingen varit ett lämpligt möte för nödvändiga beslut om jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan, anser Holger Falck.
LFA-ersättningen hotades av beskärning
När det gäller kravet på bibehållna stödnivåer, så hotades alltså LFA-ersättningen enligt ministeriernas budgetförslag med en beskärning på 33 miljoner euro det vill säga med 15 euro per hektar.
- I krisstödpaketet som förhandlades fram under budgetmanglingen i fjol har 11 miljoner redan styrts till att minska sänkningen så 22 miljoner kvarstår.
Varför de 11 miljonerna inte syns i budgetförslaget har att göra med teknik.
- Sedan dess har de 10 miljoner som i samma krisstödpaket var avsedda att underlätta läget för gårdar som betalar hög fastighetsskatt på produktionsbyggnader gått i stöpet.
Att kunna betala pengarna genom andra åtgärder, exempelvis till gårdar som investerat i byggnader, har också visat sig omöjligt inte minst med tanke på att de här stöden skulle falla inom reglerna för de minimis.
- Därför har vi nu från producenthåll talat för att merparten av de totalt 13,5 miljoner euro av fjolårets krisstöd som är oanvända, kunde tas i bruk för att återta nedskärningen av LFA-ersättningen i nästa års budget. Vi förutsätter att staten kommer med tilläggspengar för att vi ska komma upp till de 22 miljoner som krävs för en oförändrad nivå 2018.
Hur det gick med den saken i budgetmanglingen torde som sagt ha klarnat vid det här laget.
Andelen inhemskt sjunker med ökad import
Trots att inhemskt och närmat verkar vara inne för tillfället, så sjunker tyvärr andelen inhemsk mat i konsumtionen när importen ökar, påpekar Holger Falck vidare.
- Därför och på grund av en stabil inhemsk produktion måste vi öka exporten. Det är också viktigt för att hålla den inhemska prisnivån. Spannmålsexporten är ett bra exempel på det. För att främja en lönsam export och därmed efterfrågan på våra produkter kan det därför vara motiverat att använda en del av fjolårets krispengar till exportfrämjande åtgärder, säger Holger Falck. På det området finns ännu mycket att göra.
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi
|
|
