Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 26.4.2024
 Grattis Teresia
26.5.2017 / Landsbygdens Folk
Skarvforskare:
Gör inte samma misstag som Danmark!


Seminariet hölls på skarvsamarbetsgruppens initiativ och leddes av NTM-centralen i Södra Österbotten. Syftet med mötet var att samla olika aktörer för att ta fram en handlingsplan då man ansöker om undantagslov för att åtgärda skadorna förorsakade av de stora skarvkolonier i regionen.
Vincent Westberg, ny ordförande för den regionala samarbetsgruppen, ville genom seminariet presentera forskningsfakta för att ta fram en trovärdig handlingsplan. Bland de inbjudna föreläsarna fanns forskaren Niels Jepsen från Danmarks Tekniske Universitet, forskarna Heikki Auvinen och Outi Heikinheimo, båda från naturresursinstitutet LUKE, ÅA-forskaren inom statskunskap Kenneth Nordberg, Veijo Jormalainen från Turun Yliopisto och Suvi Borgström, seniorrådgivare till miljöministern.

Upp till 250.000 fåglar på hösten
Forskaren Niels Jepsen vädjade till Finland:
- Gör inte samma misstag som vi gjorde i Danmark. Skarven förökar sig mycket snabbt bara det finns föda, den flyttar till ett nytt ställe när fisken tagit slut. Den äter den fisk som det finns gott om, stora som små fiskar och även smolt, den äter ca 0,5 kg fisk om dagen.
I Danmark ökade skarven direkt efter fredningen 1980 och på bara 15 år gick beståndet upp från ett fåtal fåglar till 40.000 par - med upp till 250.000 fåglar på hösten.
Niels Jepsen
Forskaren Niels Jepsen från Danmarks Tekniske Universitet skulle helst se att naturen själv reglerade skarvkoloniernas storlek.

Jepsen säger att skarvens snabba förökning är ett problem i hela Europa och nämner speciellt Tyskland, Österrike och Schweiz. Skarven går upp i floderna och "dammsuger" dem rent på utrotningshotad harr, öringar och andra fiskar som leker.
- I Danmark har vi haft en förvaltningsplan för skarv sedan 1997, den har blivit löpande reviderad och ett flertal åtgärder har vidtagits för att skydda fiskarna.

Avskjutning effektivt
- I Danmark har man försökt minska konflikterna på många sätt, vi har skrämt med gaskanoner och penslat äggen blåa så att det inte produceras nya ungar, men nya fåglar kommer till så det gör endast lite skillnad.
Ett effektivt sätt att minska stammen och skadorna har visat sig vara avskjutning. Man kan nu i Danmark få tillstånd till att skjuta fåglarna i en radie om 1.000 meter kring fisknäten. Man kan även skjuta skarven då den går upp mot älvarna för att äta lax- och öringssmolt.
I Danmark fanns det 800 kustyrkesfiskare för 20 år sedan, nu finns kanske 5-10 kvar. Andra fiskare måste nu fiska långt ute, för vid kusten har nästan all stationär fisk försvunnit.
Frankrike skjuter med undantagslov upp till 60.000 skarvar per år och man äter köttet.

Finländska skarvkolonier övervintrar i Danmark
- Vi samarbetar med att ta beslut i en mindre grupp, med representanter från naturskydd, våra forskare och fiskeriförbund. Vi har nu efter många år kommit fram till att fler forskningsresultat inte kan hjälpa situationen, åtgärder måste tas genast för att rädda vissa unika fiskarter från att utrotas, påpekade Jepsen.
För att kontrollera antalet skarvar kan skarvjakt vara lösningen till att förhindra försvinnandet av fiskarter som flundra och ål, då de har minskat markant i områden runt skarvkolonierna.
- Vi vill ha samarbete med Finland, för även om vi håller skarvkolonin under kontroll hos oss kommer alla skarvarna från Finland och Sverige till Danmark för att övervintra. Gör något åt situationen före skarven hunnit förstöra ännu mer av det lilla som finns kvar av fisket, vädjade Jepsen.

Abborrfisket i farozonen
Madelene Lindqvist t.f. verksamhetsledare på ÖSP deltog i seminariet och håller med Jepsen att åtgärderna bör göras så snabbt som möjligt och att vi borde använda oss av de danska forskningsresultaten för att minska skadorna som skarven tillför fiskerinäringen, även om problemen är lokala.
För Finlands del så är abborrfisket hotat. Enligt Roy Björklund från Kvarkens fiskeområde har abborrarna i Oravaisfjärden försvunnit helt på grund av de skarvkolonier som finns i området.
De finländska forskarna hänvisade till resultat 2012-2015 som visar att abborren minskat i medeltal med endast 10 procent under den perioden och lyfte fram att naturliga minskningar kan bero på vattnets temperatur, kalla somrar ger färre fiskar. Men de medgav att stora lokala variationer kan förekomma.
Miljöministerns seniorrådgivare Suvi Borgström hade svårt att förklara varför inget skett med skarvfrågan trots att en delegation österbottningar i juni 2016 hade fått löfte av minister Tiilikainen att ministeriet skulle återkomma med åtgärdsplan inom 6 veckor. Borgström säger att hon gärna samarbetar med de andra Östersjöländerna i skarvfrågan och är öppen att diskutera med Danmark.
Forskaren inom statskunskap, Kenneth Nordberg, har i sin konfliktforskning "wicked probems" kunnat konstatera att problemen även är socioekonomiska, inte bara ekologiska, och att myndigheter inte tar hänsyn till hur människorna upplever situationen då problemställningen både är komplicerad och komplex.
I Danmark häckar skarvarna på sankmarker och mycket få människor störs av dem. I Österbotten finns de runt våra sommarstugor och vi berörs av minskat yrkes- och fritidsfiske och stanken från ödelagda holmar.
Handlingsplanen skall vara klar till hösten 2017.

TEXT & FOTO
Margitha Sundström
margitha.sundstrom@est-elle.fi

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab