Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 lördag 4.5.2024
 Grattis Rosa
24.2.2017 / Landsbygdens Folk
”Den här torken är en investering för framtiden”
– Jag vill att det ska kännas bra att arbeta som jordbrukare även i framtiden. Det här är något jag anser att jordbrukare överlag borde ta i beaktande i en betydligt större utsträckning, påpekar Mikael Karlsson, när han visar torken.
Torken är en pakettork och den är gjord enligt traditionella normer, där också tyngdkraften utnyttjats.
– Det här kanske kan betraktas som aningen ålderdomligt, men jag har tyvärr dåliga erfarenheter av tekniskt svårbegripliga lösningar. Jag undviker således i största mån av möjlighet skruvar och plantransportörer med mera, säger Karlsson.
Kippficka
En rejäl storlek på kippfickan underlättar arbetet.

– När de varit i användning i några år brukar det bli problem. Den här torken vet jag att fungerar också efter tio eller tjugo år.
Erfarenhet torde Mikael Karlsson ha så att det räcker:
– Vi har prövat på allt möjligt, från vagnstork till plansilolagring och det mesta däremellan. För övrigt är avsikten att funktionerna i torken ska vara automatiska och bekväma.

Chaufförerna är tacksamma
Vid lastning kan lastbilen till exempel köra in under silorna och då är det bara att dra i det gröna handtaget för att fylla flaket direkt. När lasset är fullt drar man sedan i det röda handtaget och silon är åter stängd.
– Lastbilarna kan köra in hit och ut igen direkt, jag behöver inte vara på plats, påpekar Mikael Karlsson.
Chaufförerna är mycket nöjda med det här systemet.
I torken ryms sammanlagt 16 silor som rymmer cirka 60 kubikmeter var.
– Det motsvarar den torksats, som torkskåpet klarar av. Det är för övrigt en stor fördel att de mängderna överensstämmer, det vill säga en torksats för en silo, sammanlagt cirka 1.000 kubikmeter alltså. Tanken är att en person ska klara hela skördearbetet med att tröska, torka och lossa spannmål i kippfickan på egen hand.
Odlingen består av sammanlagt 300 hektar, en del är potatis och så finns det naturvårdsåker och efterträda.
Den nya torkens kapacitet är tillräcklig för spannmålsarealen.

Rejäl kippficka
Volymen på kippfickan är 40 kubikmeter.
– Det ska gå bekvämt att lossa här, påpekar Mikael Karlsson. Efter lossning i kippfickan sköter torken den vidaretransporten, torkningen och rensningen automatiskt. Vid kippfickan finns två råsilor, där spannmålen kan lagras innan den går i torken, när det är stora mängder som kommer in på en gång.
För övrigt är principen att varan ska torkas så fort som möjligt för att hålla en bra kvalitet samt för att undvika bildning av mögeltoxiner. På vägen upp genom torken, först i varm luft och sedan under nedkylning, vägs varan kontinuerligt. Därigenom bestäms fukthalten. Värmen stängs av allt eftersom en torksats är färdig, det gäller även halva satser.
Varan går genom en förrensare under torkningsprocessen.
– Med förrensarens hjälp räknar jag också med att risken för mögelbildning minskar i och med att söndriga och mögelsmittade kärnor sorteras bort.
Efter att ha gått igenom förrensaren fördelas den torkade och nedkylda spannmålen automatiskt ut i silorna, uppe under torkens tak är alla silorna kopplade till en fördelare med hjälp av fasta rör.
Rör
När spannmålen kylts och rensats fördelas den automatiskt ut i silorna via rör. Mikael Karlsson är väldigt nöjd med denna bekväma lösning.

Förrensaren
Spannmålen går igenom förrensaren i mitten på bilden, innan den fördelas i silorna.

– Det leder också till att här inte dammar, poängterar Mikael Karlsson. Dessutom slipper man kånka omkring med lösa rör, vilket inte är ofarligt, särskilt när man stressar och är trött mitt i skördearbetet.

Helt med flisvärme
Anläggningen är inhemsk. Torkanläggningen är av märket Antti och för energilösningen står Ariterm med en flispanna på 800 kilowatt i kapacitet. Torken värms alltså helt och hållet med flisvärme.
Flislagret tar 96 kubikmeter råvara som kommer från den egna skogen. En entreprenör kommer och flisar, under torkningssäsongen behövs det varannan vecka. Per säsong går det åt mellan 300 och 400 kubikmeter flis. Det motsvarar också antalet torktimmar, det går cirka en kubikmeter flis per timme.
– Om man beaktar att en torkningstimme tar mellan 60 och 70 liter olja så kan man själv räkna vad man sparar i olja, säger Karlsson.
Åtminstone 18.000 liter med andra ord.
För tillfället finns det inte alternativ användning för flispannan ytterom torkningssäsongen, men planer finns på att kunna utnyttja kapaciteten även för annat någon gång i framtiden.

Det är ett nöje att arbeta
Fastän Mikael Karlsson och sonen Fredric har gjort en stor del själva och till exempel kunnat ta sand från eget sandtag så uppgår kostnaden för anläggningen till en halv miljon euro.
Till saken hör att den står på ett berg som man måste spränga bort en ansenlig mängd av.
– Vi beviljades investeringsstöd, vilket täckte cirka 20 procent av hela projektets verkliga kostnader. Det hade naturligtvis stor betydelse för att vi genomförde projektet.
Fortfarande är kostnaden dock betydande. Mikael Karlsson vägrar trots det att tänka på hur lång tid det tar innan investeringen har tjänat in sig. I vilket fall som helst vill han inte byta tillbaka.
– Det är ett nöje att arbeta med anläggningen. Jag lider inte av varken tilltäppt näsa eller hals. Tack vare att det hela är automatiserat slipper man även att lyfta och byta. Det är så det ska vara, påpekar Mikael Karlsson belåtet. Han betonar ytterligare betydelsen av att projektet även intresserar sonen Fredric.
Förrensaren
Spannmålen går igenom förrensaren i mitten på bilden, innan den fördelas i silorna.

Utöver odlingen av spannmål och några hektar med potatis samt vedförsäljning odlar Karlsson även gräsmattor för försäljning.

TEXT & FOTO
Micke Godtfredsen
micke.godtfredsen@slc.fi

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab