|
|
22.4.2016 / Landsbygdens Folk
Fastighetsskatten är de nya ladugårdarnas stora spöke
Det år som ladugården togs i bruk var fastighetsskatten närmare tiotusen euro, men nu efter några år har värdet avskrivits och skatten sjunkit en aning. Nu börjar det vara dags för reparationer och utgifterna samlas på hög.
Efter att Rysslands sanktioner mot EU trädde i kraft har mjölkpriset rasat och lönsamheten lider. Men fastighetsskatten kan man lita på. Den kommer oberoende av vinst eller förlust.
Straff för att man satsar på djuren
Nu när ladugården börjar ha fem år på nacken står en del större reparationer inför dörren.
- Det är slitage och så ska det repareras hela tiden, säger Wasström och slår sig ner vid favoritkon med det lämpliga namnet Unelma.
- Det här är min bästa ko, säger han och krafsar henne på kinden.
Men trots att Unelma och de andra korna är duktiga på att mjölka är det omöjligt att få ekonomin att gå ihop med dagens låga mjölkpriser. Utgifterna känns som slag i ansiktet.
- Fastighetsskatten är som ett straff för att man investerar och satsar på att djuren har det bra, säger Johan Wasström.
Han har två anställda och lönerna ska betalas ut varje månad och korna ska utfodras och skötas.
Fastighetsskatten i sig får knappast någon gård på fall, men den är en i raden av betydande utgifter som drabbar dem som investerat.
Magnus Grönholm som är lantbruksbokförare i Ingå säger att den dessutom inte alltid tycks finnas med i förhandskalkyler över planerade produktionsbyggnader.
- Debetsedeln med fastighetsskatten har kommit som en chock för många som inte tagit med den i likvikalkylerna, säger Grönholm.
För dem som däremot tar med den i beräkningarna kan den ha en avskräckande verkan och till och med hämma investeringsivern. Uteblivna investeringar har i förlängningen inte enbart konsekvenser för lantbruksföretagen utan dessutom en negativ sysselsättningsinverkan på byggnadsföretag och handelsföretag.
Beaktar inte skulder
- Det har sagts att fastighetsskatten är en ny form av förmögenhetsskatt, men den beaktar inte alls skulderna, säger Grönholm.
Han hänvisar speciellt till de nybyggda ladugårdarna där det handlar om stora nya investeringar.
- Det är helt vanligt att en stor ladugård rör sig kring en miljon euro att bygga. Ta 1,3 procent på det så är det 13.000 och på tio år 130.000 euro, säger Grönholm och himlar med ögonen.
Han har svårt att se det rättvisa i systemet.
- Annars brukar man betala skatt på inkomsten. Går det bra betalar man mera skatt och då kan man bra göra det och det känns rätt, säger han.
Fastighetsskatten beräknas på utgiftsresten i beskattningen. Får man investeringsbidrag tas det bort, men 80 procent av summan kvartstår ändå.
- Systemet bygger på att man ska göra avskrivningar på 10 procent per år. Då minskar ju skatten men om resultatet är på minus så kommer man i praktiken inte åt att avskriva så stora summor. Då är det bara att hoppas på bättre tider, säger Grönholm.
Inkomstkälla för kommuner
Procentsatsen för fastighetsskatten kan inom vissa gränser variera mellan kommuner.
Bygger du en ladugård gäller den allmänna skattesatsen. Den varierar mellan 0,80 och 1,55 procent. För till exempel stadigvarande bostad gäller en lägre procentsats, maximalt 0,80 procent.
De flesta åländska kommuner uppbär ingen fastighetsskatt alls för stadigvarande bostad och också den allmänna skattesatsen är lägre än på fastlandet.
Fastighetsskatten är en bra inkomstkälla för kommunerna. Under årens lopp har skattesatserna i medeltal stigit i jämn takt. Fastighetsskatten har mer än fördubblats på tio år. Antalet fastigheter har inte ökat i samma takt och förklaringen ligger i de allt strängare skattegrunderna för fastighetsskatten.
Jordbrukets produktionsbyggnader genererar sammanlagt över 13 miljoner euro i fastighetsskatt här i landet.
Enligt Skatteförvaltningens preliminära statistik ger fastighetsskatteintäkterna kommunerna i Finland ca 1,7 miljarder euro i år. Beloppet överstiger fjolårssumman med ca 40 miljoner euro.
Västankvarn gård får betala dyrt
För ett och ett halvt år sedan togs den nya ladugården på Västankvarn gård i Ingå i bruk. Den har rum för 120 mjölkande kor.
Sammanlagt uppgick ladugårdsinvesteringarna till ca två miljoner på Västankvarn gård. Det byggdes också en plansilo och den gamla ladugården byggdes om till ungdjursstall. Den nya ladugårdsbyggnaden kostade i sig omkring en miljon euro.
Som tack för det fick gården naturligtvis en rejält förhöjd fastighetsskatt. Trots att ladugården togs i bruk i december 2014 och följaktligen användes bara några veckor det året måste fastighetsskatten betalas i sin helhet.
- Nog förstår jag att samhället måste få in pengar, men det känns orättvist att det inte är bundet till någon avkastning, säger vd Torsten Lindqvist på Västankvarn gård.
Västankvarn gård är i och för sig inget vanligt familjejordbruk utan ett lantbruksföretag med många byggnader som också genererar hyresinkomster. Det oaktat steg fastighetsskatten på gården från knappt 18.000 euro år 2014 till drygt 35.000 euro år 2015, vilket också innebär att andra fastigheter på gården numera beskattas hårdare. Den nya ladugården står för drygt 6.000 euro av hela summan.
Idag går verksamheten på plus tack vare hyresinkomster från de övriga husen på gården. Mjölkproduktionen är hårt pressad.
- Vi har ju satsat på mjölkproduktion och förstorat för att möta de ekonomiska krav som finns idag, säger Lindqvist.
Därför uppfattas just fastighetsskatten som ett orättvist sätt att behandla dem som vågar och har möjlighet att investera stort.
Lindqvist tror ändå på framtiden för mjölkgårdarna, trots att han själv är i startgroparna att pensionera sig och ge plats åt nya vd:n Mikael Jern.
- Nog tror jag att folk kommer att dricka mjölk och äta ost också i framtiden, säger Lindqvist.
TEXT & FOTO
Maria Wasström
maria.wasstrom@gmail.com
FOTNOT: Artikeln är en omarbetad version av en text som publicerats på Yle Västnylands webb.
|
|
