Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 måndag 29.4.2024
 Grattis Henning
19.2.2016 / Landsbygdens Folk
Medlemsländerna hoppas på nytt krispaket från EU
Enligt kommissionen har mjölkproduktionen i Frankrike och Tyskland ökat med tre procent. Irland noterar till och med ett plus med sex procent. Under sådana förhållanden är det inte realistiskt att hoppas på bättre priser.
Den franska regeringen hade redan på förhand aviserat nya krav på EU-kommissionen. Mjölksektorn borde enligt jordbruksminister Stéphane Le Foll få akut draghjälp genom höjda interventionspriser och exportkrediter.

Bonussystem för nedskärningar
Le Foll efterlyste dessutom ett bonussystem där gårdar som frivilligt går med på att sänka sin mjölkproduktion skulle belönas med stöd ur EU-medel. Enligt den franska ministern har upp till tolv medlemsländer visat intresse för modellen.
Belgien, Irland, Polen, Portugal och Rumänien betecknades av Le Foll som potentiella förespråkare. Skepsis väckte idén däremot i flera andra länder, i synnerhet Storbritannien, Sverige, Danmark och Tyskland.
Tysklands jordbruksminister Christian Schmidt avvisade direkt alla försök till statlig styrning av mjölkmängden. Likviditetsstöd för mjölk- och grisproducenter som betalas nationellt eller ur EU-kassan skulle ha större effekt.
Schmidt argumenterade för en höjning av taken för de nuvarande stöden i de-minimis-förordningen. Huvudsaken är att krishjälpen landar direkt hos producenten utan omvägar. Hans franska kollega invände att sådana åtgärder bara hjälper på kort sikt.
Agrarkommissionär Phil Hogan hänvisade till att jordbruksbudgeten är begränsad. Det var ännu lätt att hitta pengar för det första krispaketet på 500 miljoner euro, som kunde finansieras via intäkter från böterna för överskridna mjölkkvoter.
Efter avregleringen är detta inte längre möjligt. Alternativet att finansiera ett andra krispaket via krisreserven faller på sin egen orimlighet. Jordbrukarna skulle i slutändan betala alltsammans via nedskurna direktstöd.
Hogan uppmanade medlemsländerna att lägga fram förslag till lämpliga verktyg för ett nytt krispaket. Kommissionen ska därefter gå igenom förslagen och plocka ut idéer med de bästa förutsättningarna. Beslut om konkreta kan fattas nästa månad.

Ryska embargot förlamar exporten
Flera medlemsländer hänvisade till att situationen på mjölk- och grismarknaden inte blir bättre så länge det ryska embargot är i kraft. En väsentlig förändring är knappast möjlig innan relationerna till Ryssland förbättras så att embargot steg för steg kan hävas.
Enbart inom exporten av griskött handlar det om leveranser i storleksordningen 100.000 till 150.000 ton, som stockar den inre marknaden. Kommissionen måste fortsätta att söka nya exportmöjligheter, uppmanade delegationerna.
Enligt Finlands jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen är nya exportmarknader det bästa sättet att balansera upp situationen i Europa och förbättra det svåra läget på gårdarna.

Peter Karlberg
news@peter-karlberg.com

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab