Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 måndag 29.4.2024
 Grattis Henning
5.2.2016 / Landsbygdens Folk
Finland vill se CAP-förenklingar på gårdsnivå
- Vi har försökt hittat en så enkel metod som möjligt att uppnå målen. Bland annat valde Finland inga frivilliga element förutom riktade stöd som verkligen behövdes i vårt land. Samtidigt övergick vi från tre till två stödområden. Trots detta blev vi överraskade över den ökade administrativa bördan som reformen har inneburit, sade Valonen.
Finland började samla information om flaskhalsar och svårigheter med CAP-reformen under förra året och 22.1 skickade Finland ett förslag på förbättringsåtgärder till EU-kommissionen. Samtidigt fortsätter förenklingsåtgärderna på nationell nivå.

Permanent gräsmark en stötesten
Valonen nämnde bland annat den nya regeln för permanent gräsmark som problematisk.
- I sig är regeln bra av miljömässiga skäl, men i finska förhållanden motsätter åtgärden sig själv. Förra året plöjdes 48.000 hektar gräsmark ner i Finland som annars skulle ha hållits som vall. Det samma kommer att hända i år. Jordbrukarna är rädda för att deras vall ska övergå i permanent gräsmark, och regeln innebär onödig stress och mera arbete.
Jukka Pekonniemi, avdelningschef på Landsbygdsverket Mavi, ansåg att vall som används för intensiv produktion inte borde ingå i området för permanent gräsmark.
- Övervakningen av permanent gräsmark är mycket arbetsdryg för administrationen och svår för jordbrukarna.
Pekonniemi tyckte dessutom att Natura 2000-åtgärder borde gå före.
- Förgröningskraven som tillämpas på Natura-gräsmark borde inte få köra över skyddskraven. Ifall Natura-åtgärderna ger efter och tillåter plöjning till exempel, så borde förgröningsåtgärderna också tillåta dem.

Sanktionerna bör vara proportionella
Jord- och skogsbruksministeriet har också fått mycket kommentarer angående tvärvillkor och byråkrati, sade Valonen.
- Sanktionerna anses inte stå i proportion till de fel som gjorts. En liten miss kan leda till stora stödsanktioner, och trots försök med ett tidigt varningssystem så att jordbrukaren kan åtgärda felen i tid har det blivit många små missar.
Som exempel nämnde Valonen en gård med 50 kor av vilka 9 är köpta 1.1. Ifall jordbrukaren anmäler de 9 djuren till registret en dag för sent, det vill säga 8.1 istället för 7.1, förlorar han stödutbetalningen för alla djur. De 9 djuren som anmäls för sent utgör över 20 procent mot de övriga 41 djuren, vilket resulterar i en stödförlust på 26.500 euro.
Finland beslöt på egen hand att göra ett undantag från den här regeln 2015 så sanktionerna för fel just det året är lindrigare. Valonen konstaterade att missar inom till exempel djurhållning endast borde resultera i sanktioner i frivilligt kopplat stöd för djurhållning, istället för att påverka alla stöd som nu är fallet. Det samma borde gälla arealer: ett fel inom arealerna borde endast påverka arealstödet.

Tolerans och rättvisa efterlyses
Frågan om vad ett fel egentligen är lyftes också fram av Valonen.
- Är det avsiktligt bedrägeri, eller är det ett litet oavsiktligt misstag? Det vi behöver är mera tolerans och proportionerligt tänkande.
Det ansåg också Minna-Mari Kaila från MTK.
- Jordbrukarna förstår behovet av övervakning och sanktioner, sade Kaila. Användningen av offentliga medel måste kontrolleras. Däremot är vi alla människor och begår misstag. Ett misstag kan vara ödesdigert för jordbrukarens ekonomi. Sanktionerna måste vara motiverade, rättvisa och proportionella.
Angående arealstorlek betonade Pekonniemi att de upprepade satellitmätningarna borde slopas, eftersom skiftena varierar i storlek från mätning till mätning. Kaila höll med.
- Den fråga vi får oftast är varför stöden skurits ner trots att arealerna varit de samma varje år. I Finland är skiftena små, oregelbundna och skuggiga vilket gör dem svåra att mäta per satellit. Det är en onödig börda för administration och jordbrukare, och det är väldigt irriterande.

Andrea Bergman
andrea.bergman@slc.fi

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab