Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 5.5.2024
 Grattis Ulrik
30.10.2015 / Landsbygdens Folk
Lönsamt att satsa på djurens välbefinnande
Produktionsresultaten hade förbättrats på 39 procent av nötgårdarna och 25 procent av grisgårdarna. Orsaken till de litet lägre siffrorna på grissidan kan vara att man inom den sektorn redan länge haft utvecklade program för att förbättra hälsan.
Landsbygdsprogrammets stöd för djurens välbefinnande som ingick i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013, har alltså gett positiva resultat på de nöt- och svingårdar som deltagit i programmet.
Den vanligaste orsaken till att landsbygdsföretagare hör till det här stödsystemet är att de vill förbättra produktionsdjurens välbefinnande och därigenom gårdens ekonomiska resultat. År 2013 hörde omkring 40 procent av nötgårdarna och cirka 75 procent av svingårdarna till systemet med stöd för djurens välbefinnande.
Enkäten skickades ut i mars 2015 till drygt 13.000 gårdar. Drygt 2.000 svar kom in och av de svarande var drygt hälften med i stödsystemet.

Ströbäddar och smärtlindring vid avhorning
- Enligt svaren var ströbäddar den mest betydande enskilda åtgärden i stödsystemet och ströbäddarna togs upp särskilt i svaren från grisgårdarna. Smärtlindring vid avhorning var den viktigaste enskilda åtgärden på nötgårdar, säger forskaren Kauko Koikkalainen vid Naturresursinstitutet.
Omkring 70 procent av nötköttsproducenterna och 50 procent av grisuppfödarna ansåg att välbefinnandeåtgärderna hade positiva effekter på djurhälsan. Cirka 60 procent av alla svarande tyckte att åtgärderna hade effekter på djurens beteende.
Som exempel kan nämnas att svansbitning hos grisarna minskade på 58 procent av gårdarna.
Att höra till stödsystemet och följa stödvillkoren har enligt svaren klart förbättrat djurens hälsa.
- Resultaten från produktionskontrollen visade att de gårdar som är med i stödsystemet eliminerade färre kor under året än de gårdar som inte är med. Många gårdar som värnar om djurens välbefinnande har sannolikt också fått ekonomisk vinst samtidigt som djurhälsan förbättrats, konstaterar Koikkalainen.
Den del av enkäten som riktades till experter bekräftade jordbrukarenkätens resultat. Djuren mår bättre på gårdar som hör till systemet med stöd för djurens välbefinnande.

Stödet har bytt namn till ersättning
Stödet för djurens välbefinnande har bytt namn och heter från och med i år ersättning för djurens välbefinnande. Ersättningen är en bredare helhet än stödet för djurens välbefinnande.
Förutom nöt- och grisgårdar kan nu också får-, get-, och fjäderfägårdar höra till det nya ersättningssystemet. Ersättningen används för välbefinnandeåtgärder som överskrider den grundläggande lagstiftningen.
Jordbrukaren får välja djurartspecifika åtgärder som till exempel rastning, stimulans och sjukboxar. Ersättningen finansieras med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 och ersättningen för nästa får sökas i november 2015.
Kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter ger råd i hur man söker stöd för djurens välbefinnande.

Nina Colliander-Nyman
nina.colliander-nyman@slc.fi

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab