|
|
25.9.2015 / Landsbygdens Folk
Minskade anslag kan försämra det frivilliga skyddet av skog
Hon studerar miljöstödsmedel inom ramen för Kemeralagen som skogscentralen har betalat ut sedan 2011 då det på Kustens område utbetalades över 872.000 euro. År 2012 blev ersättningarna skattebelagda och då utbetalades nästan 314.000 euro.
I fjol utbetalades närmare 410.000 euro, medan budgeten för det här året nästan har halverats.
- På Kustens område har vi budgeterade medel på 215.000 euro och hittills har 78 procent blivit utbetalt. Det handlar om kraftiga nedskärningar och det är fråga om nästan en halvering av miljöstödet jämfört med i fjol, berättar Bäckman.
- NTM-centralen och Sykes har också mindre pengar och det är kärva tider för hela naturvården, fortsätter hon.
Måste prioritera
Att medlen minskar har konsekvenser för det frivilliga skyddet. Skogscentralens tjänstemän som handlägger ansökningar om miljöstöd är nu tvungna att prioritera vilka objekt som ska få stöd.
- Jag och mina kolleger måste säga nej oftare. Vi måste prioritera vilka objekt som borde stödas och det innebär att en hel del markägare som skulle vilja gå in för att skydda skog frivilligt mot en ersättning inte får det. På det viset finns en risk för att det frivilliga skyddet försämras, säger hon.
Enligt Bäckman tvingas skogscentralen nu också att koncentrera sig på mindre områden. Tidigare var det möjligt att ansöka om miljöstöd på stora områden, men nu är det upp till fyra hektar som gäller.
- Om objekten är större än fyra hektar ska ärendet vidare till NTM-centralen och då handlar det om permanent skydd på tjugo år eller för evigt. Alternativt gör vi bara upp en del av objektet om det överstiger fyra hektar och försöker diskutera oss fram med markägaren vad som blir bäst, till exempel att vi i stället får in ett naturvårdsprojekt i samband med miljöstödet, säger hon.
Och fortsätter:
- De nya direktiven kan leda till en aktivare naturvård om vi använder verktygen på rätt sätt. Men om vi låser oss och använder dem fel kan skyddet försämras betydligt.
Nästa år kan situationen bli ännu sämre. Finansministeriet har i nästa års budget föreslagit att anslagen till Kemeralagen minskar med 12 miljoner euro, medan naturvården får tre miljoner euro mindre. Totalt handlar det om en beskärning på över 20 procent.
- Det är ett förslag och behöver inte gå igenom. Men vi börjar onekligen bli oroliga på skogscentralen och oron är befogad. Miljöstödet är en del av naturvården och om den delen får mindre pengar påverkas också miljöstödet. Redan nu har vi knappt med pengar till de här momenten, säger Bäckman.
Stort intresse
Att miljöstödsmedlen har minskat är mycket negativt med tanke på att intresset för att skydda skog frivillig mot en ersättning är och har varit mycket stort. En som har ansökt om och blivit beviljad miljöstöd är Thomas Snellman i Sundby i Pedersöre.
- Jag fick höra om möjligheten för elva år sedan och för mig passade det utmärkt att skydda skogen frivilligt och samtidigt få en ersättning. Jag hade ändå inte gjort några ingrepp i skogen men det är klart att möjligheten att få stöd sporrar till att skydda, säger Snellman.
Snellmans gammal skog är unik och objektet som skyddats frivilligt är 12,7 hektar stort. Skogen är enligt honom själv 350 år gammal och har aldrig avverkats.
- Det finns inte många sådana här skogar i Finland och därför är det viktigt för mig och hela min familj att den bevaras.
I och med att han beviljades miljöstöd har Snellman förbundit sig att skydda skogen för tio år. I fjol löpte avtalet ut och då tog han kontakt med skogscentralen på nytt och skrev ett nytt avtal på tio år.
- Trots att jag den här gången var tvungen att betala kapitalskatt är jag nöjd med ersättningen. Med tanke på det finansiella läget kanske jag inte hade fått förnyat avtalet om det hade löpt ut först nästa år. Så med tanke på det hade jag tur med tidpunkten.
Snellman tycker det är beklagligt om inbesparingarna leder till att värdefulla livsmiljöer inte skyddas i lika hög grad i framtiden.
- Det är mycket synd för mångfalden om det blir så. För mig personligen har ersättningen inte så stor betydelse, men för många är ersättningen säkerligen avgörande för att gå in för att frivilligt skydd. Frivilligt skydd är alltid bättre än tvång.
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
|
|
