Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 måndag 29.4.2024
 Grattis Henning
21.8.2015 / Landsbygdens Folk
Ännu öppet hur spetsprojekten inverkar på budgeten
I och med att de gårdar som är i behov av semesterservice minskar, så torde det i alla fall vara möjligt att finansiera verksamheten med någorlunda bibehållen service nästa år.
Ministerierna, det vill säga social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet föreslår nu 170,6 miljoner euro för avbytarservice, inbesparingen jämfört med årets budget är exakt 20 miljoner.
I fjol var budgeten på 206 miljoner euro, medan bokslutet för 2014 visar knappa 182 miljoner.
I regeringsprogrammet hänvisar regeringen till den arbetsgrupp som social- och hälsovårdsministeriet tillsatte under förra regeringen för att bereda en ny lagstiftning, som stämmer överens med EU:s riktlinjer. Samtidigt är avsikten att höja jordbrukarens självrisk och troligtvis blir det även ändringar i förvaltningsmodellen.

Inbesparing också i förvaltningen
Ministerierna föreslår även en inbesparing i förvaltningskostnaderna för avbytarverksamheten på 3 miljoner euro jämfört med årets budget som går på 16,14 miljoner.
När det gäller ASLAK- och TYK-rehabiliteringen ska 20,6 miljoner euro per år sparas in från och med nästa år. Egentligen skulle de här två rehabiliteringsformerna ha slagits ihop till den nya AURA-rehabiliteringen, men den ändringen verkställs inte.
De statliga pengarna finns i momentet för statens andel i utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen. Här räknar man med en inbesparing på 9 miljoner euro, medan resten av pengarna sparas in i kommunerna.
Från samma moment vill ministerierna också spara in en miljon euro i statens andelar för företagares och lantbruksföretagares arbetshälsovård. I årets budget har statens andel satts till 3 miljoner och i förslagen till nästa års budget finns alltså nu 2 miljoner.

Samma moment bantas som tidigare
På jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde är det närmast de "traditionella" posterna där ministerierna föreslår minskningar, till exempel rådgivningen, 4H-verksamheten och de nationella stöden.
Tidigare år har riksdagen helt eller delvis lyckats höja anslagen för de här posterna, men det är osäkert hur mycket svängrum den nya regeringen ger sina egna riksdagsgrupper.
Det nationella stödet till jord- och skogsbruket minskar med 3,7 miljoner euro till knappa 322 miljoner. Som det framgår av SLC-ordföranden Holger Falcks kommentar här intill står minskningen på AB-området för 1,9 miljoner, men ministerierna har beräknat en minskning också i det nordliga stödet. Den är på sammanlagt 2,3 miljoner jämfört med ordinarie budgeten, men årets första tilläggsbudget innehåller en sänkning på 650.000 euro. Minskningen i det nordliga stödet närmar sig således 1,7 miljoner.
Samtidigt ökar stödet från EU med 66 miljoner euro och kommer mycket nära 600 miljoner, men den förhöjningen beror i huvudsak på en ändring av utbetalningstidtabellerna. Det alltså inte fråga om nya medel som till kommer jordbruket.
Startstödet och investeringsstödet ökar med 32,8 miljoner till lite under 55 miljoner euro. Härav är EU:s andel lite på 23 miljoner. Det här stödet är en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet.
I räntestöd föreslås 29 miljoner euro. I årets ordinarie budget finns närmare 33 miljoner euro, men i årets första tilläggsbudget togs nästan 15 miljoner bort. Bokslutet för 2014 visar 12,5 miljoner.

Pengar blir över från årets landsbygdsanlag
När man bara ser på siffrorna drabbas anslaget för miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke produktiva investeringar av den mest drastiska minskningen.
Nästa år förslår ministerierna en nivå på lite över 300 miljoner euro, en sänkning med 38 miljoner jämfört med nu. Ministerierna räknar i alla fall med att en summa på 43 miljoner euro blir oanvänd i år och kan användas nästa år.
Ersättningen för djurens välmående höjs med litet under 3 miljoner euro till närmare 67,8 miljoner euro.
För rådgivningen föreslår jord- och skogsbruksministeriet ett anslag på litet över 4,6 miljoner. Det är närmare 2 miljoner mindre än i år. Finansministeriet vill minska anslaget med ytterligare 61.000 euro.
Till saken hör att penningsummor flyttas mellan momentet för rådgivningen och momenten för nationellt utvecklande av livsmedelskedjan och för det av EU delfinansierade stödet för utvecklande av livsmedelskedjan. Den senare får ett anslag på drygt 3,4 miljoner och nationellt utvecklande av livsmedelskedjan får 1,17 miljoner. Årets budgetanslag är närmare 4 miljoner, ett anslag i första tilläggsbudgeten medräknat.

Mindre för 4H
För 4H-verksamheten föreslår jord- och skogsbruksministeriet en minskning med närmare 800.000 euro till 3,39 miljoner medan finansministeriet vill minska anslaget med närmare 860.000. Anslaget i år är 4,17 miljoner. Riksdagen höjde anslagen för både rådgivningen och 4H i fjol.
Den del av landsbygdsutvecklingen som bland annat omfattar byanätsverksamheten flyttas nu tillbaka till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde efter att ha förvaltats några år av handels- och industriministeriet.
Samtidigt minskar anslaget för verksamheten med 675.000 euro till litet på en miljon.

Nya anslag inom vård av vattentillgångarna
Inom naturresursekonomin ökar anslaget för utnyttjande och vård av vattentillgångarna från 12,75 miljoner euro i år till litet på 13,5 miljoner, men det beror på att anslag på sammanlagt 767.000 euro har flyttats från andra moment.
I anslaget ingår hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet och vattenreglering samt hydrologisk uppföljning för sammanlagt 2,8 miljoner euro.
Momentet för stöd till vattenförsörjning och skydd mot översvämningar minskar från närmare 12,7 miljoner till litet på 5,6 miljoner.
Den beräknade summan för vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden i det här momentet minskar med 5 miljoner till 3 miljoner.
Projekt för skydd av översvämning och iståndsättning minskar från 1,24 miljoner till litet under 700.000 euro och vatten- och avloppsprojekt från 2,6 till 1,17 miljoner.

Samma nivå för hjort- och rovdjursskador
Anslaget för ersättning av hjortskador är samma som i år, 3,4 miljoner euro.
För rovdjursskador är anslaget 8 miljoner. Det är en ökning med 3,7 miljoner jämfört med årets ordinarie budget, men motsvarande summa har beviljats i årets första tilläggsbudget. Tillsvidare skulle det alltså bli samma nivå på anslaget nästa år som i år.
Stödet för skogsförbättringar föreslås bli 55 miljoner euro nästa år. I årets ordinarie budget är summan 51,23 miljoner men i andra tilläggsbudgeten flyttades nästan 14 miljoner hit. Av de miljonerna kom 7 från energistödet för klenvirke, som slopas helt och hållet nästa år.

Bioekonomi klarnar senare
I det sammanhanget är det säkert på sin plats att påminna om att regeringen har förklarat bioekonomin som ett av sina spetsprojekt.
Hur spetsprojekten kommer att behandlas i budgeten borde alltså klarna efter regeringens så kallade budgetmangling i september. Så har i alla fall utlovats.
För främjande av fiskerinäringen föreslås knappa 21 miljoner euro. I år är anslaget i ordinarie budgeten litet på 36 miljoner. Därtill kommer ett anslag i första tilläggsbudgeten på 2,6 miljoner euro.
För stöd till fastighetsförrättningar föreslår ministerierna 4 miljoner euro, en minskning med 1 miljon jämfört med i år, det här är enligt inbesparingar i regeringsprogrammet.

Tillägg för bastrafikleder
För bastrafiklederna på kommunikationsministeriets förvaltningsområde föreslår ministerierna sammanlagt 965 miljoner euro. Årets ordinarie budget går på 933 miljoner. Därtill kommer ett anslag i första tilläggsbudgeten på knappt 7,8 miljoner.
Av anslaget nästa år räknas 540 miljoner gå åt för vägarna, 331 för järnvägarna och 94 miljoner för vattenleder.
I anslaget ingår 5 miljoner för råvirkesterminaler.
För utveckling av trafikledsnätet föreslås 382 miljoner euro. Årets budget går på drygt 340 miljoner och därtill kommer ett anslag i första tilläggsbudgeten på litet under 19 miljoner.
Momentet innehåller inte en förbättring av farleden till Valkom hamn i Lovisa. Det har varit påtryckningar för att få igång de här arbetena. Hamnen är viktig för spannmålsexporten.

Botten för enskilda vägar
I anslag för enskilda vägar föreslås 3 miljoner. Det är samma nivå som i budgetpropositionen inför årets budget. Riksdagen höjde i alla fall anslaget med 2 miljoner. En stor del av pengarna går till användning och underhåll av färjetrafiken.
I stöd för kollektivtrafiken föreslår ministerierna knappa 84,5 miljoner. Det är en minskning med närmare 19 miljoner jämfört med nu.
Av anslaget beräknas drygt 33,65 miljoner gå åt för region- och lokaltrafik. Det är litet på 300.000 euro mer än i år. Med de här pengarna stöds kollektivtrafiken på landsbygden.
För fartygstrafik i skärgården föreslås 12,5 miljoner, en ökning med 225.000 euro.
Anslaget för det riksomfattande bredbandsprojektet upphör från och med nästa år. Från tidigare år har dock närmare 31 miljoner blivit oanvända, och man kan fortsätta bevilja stöd i enlighet med tidigare fullmakter, som inte använts.

Mindre för vatten och avlopp inom miljöministeriet
På miljöministeriets moment för vatten och avlopp föreslås litet på 3 miljoner euro. Det är en minskning med 7,2 miljoner jämfört med årets budget. Enligt förslaget tar rådgivningen om avloppsvatten i glesbygden slut.
I stöd för främjande av minskad näringsbelastning i Östersjön föreslås 2,14 miljoner. Årets beräknade anslag är närmare 4 miljoner.

Större summa för vindkraft
På arbets- och näringsministeriets konto ökar anslaget för produktionsstöd till förnybar energi enligt ministeriernas förslag från 214 miljoner till närmare 266 miljoner.
I sitt budgetförslag har regeringen räknat med att vindkraftstarifferna kommer att behöva ett tillägg på 61 miljoner till nästa år jämfört med i år, det vill säga sammanlagt knappa 176 miljoner.
Tidigare i somras ville regeringen sänka gränsen för inmatningstariffen på vindkraft från 2.500 till 2.000 megavoltampere, men det ledde till en rusning med ansökningar, så att gränsen på 2.500 megavoltampere i praktiken har uppnåtts. Istället har arbets- och näringsministeriet berett ett utkast till proposition om att det måste finnas ett giltigt kvotbeslut för att ett vindkraftverk ska kunna godkännas för tariffsystemet med inmatningspris. Till saken hör att avsikten är att inte fatta nya kvotbeslut.
Samtidigt har regeringen aviserat beredningen av en ny stödordning i enlighet med regeringsprogrammet.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab