Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 måndag 29.4.2024
 Grattis Henning
7.8.2015 / Landsbygdens Folk
Osådda arealer varierar i Svenskfinland
De arealer som såtts in mellan 30 juni och 21 juli torde inte vålla bekymmer, men det ser ut som om inte alla anmälningar om osådda arealer fyller kriterierna för att få stöd. Man kan alltså inte påvisa att det drabbat gården på ett betydande sätt, att man varit tvungen att lämna vissa arealer osådda.
- Det finns ingenstans helt tydligt skrivet vad som menas med betydande i det här sammanhanget, man måste jämföra den osådda arealen med den totala arealen, säger Jenny Sundkvist. Men man beaktar också om det är en djurgård som blir utan betydande mängder foder.
Det är 8 anmälningar i Kronoby och sammanlagt 2 i Pedersöre, Jakobstad och Larsmo som kan anses ha drabbat gården på ett betydande sätt.
Anmälningarna från Nykarleby har inte behandlats ännu.
Biträdande jordbrukssekreterare Kent Franzén vid Närpes Lantbruksförvaltning har inga klara uppgifter på hur mycket som blivit osått i verksamhetspunkterna Närpes, Lappfjärd, Malax, Övermark och Korsnäs. En grov gissning är att arealen kan ligga på tio procent i Närpes kommun.
- Det är stor skillnad på olika områden i Närpes också. I ådalen är nog inget osått, medan strandbyarna i västra Närpes är speciellt illa ute, säger Franzén.
Vörå är värdkommun för jordbruksförvaltningen i Laihela, Korshom, Vasa stad och Lillkyro. Enligt landsbygdschef Robert Bertils har de största problemen varit i Vörå.
- Det har kommit in en del anmälningar men förlängningen av ansökan redde upp en hel del av dem. Det rör sig inte om några stora arealer som har blivit osått utan man kan säga att läget i stort sett är under kontroll. Största problemen har ändå varit här i Vörå, Laihela är till exempel alltid tidigt ute med sådden, säger Bertils.
Även om de flesta hann med sådden när såtiden förlängdes är skörden ännu inte säkrad.
– Det som är mera aktuellt nu är kanske att det har börjat komma in anmälningar om att åkrar har drunknat och växtligheten har blivit dålig. Sådana anmälningar har kommit in från hela Vörå kommun, säger Bertils.
Det är enstaka gårdar som har anmält om osådda arealer i Östnyland säger chefen för landsbygdsenheten i Lovisa Sam Vickholm. Enheten sköter landsbygdsärenden för Lovisa, Lappträsk, Borgå, Sibbo, Vanda och Helsingfors samt de svenska gårdarna i Mörskom.
- Vi hade en period i början av juni då det inte regnade och då var det ganska mycket som man kunde så in av det som var osått. Det finns några som har tvingats lämna större arealer osådda men i allmänhet handlar det om små områden på skiftena.
När det varit frågan om hela skiften fanns det enligt Sam Vickholm en del jordbrukare som ändrade sin areal redan i mitten av juni, till exempel till öppen träda.
- Sådana ser man nog runt omkring i landskapet, men största delen av de osådda arealerna är mindre områden som drabbats av blöta.
Vickholms bedömning är att det inte finns stora skillnader mellan kommunerna.
Inte heller i Västra Nyland har det kommit in många anmälningar om osådda åkrar. Den Västnyländska enheten sköter jordbruksärenden i Esbo, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis.
- Av att döma på blankett 145 så är det inte frågan om stora arealer utan kanske max 30 ha totalt, men detta är en uppskattning, säger Ulrika Holmberg vid Ingås jordbrukskansli.
I Åboland och Egentliga Finland har bara få gårdar anmält osådda arealer. Men det betyder inte att det blir någon skörd att tala om, säger landsbygdsombudsmännen.
- Det som är sått i slutet av juni ser nog bedrövligt ut, också då det är fråga om grönträdor och vallar. Det är som om den där odlingsväxten inte riktigt skulle synas, bara ogräs, säger Susanne Rehnström, landsbygdsombudsman i Korpo.
Hon har fått in en enda anmälan om en osådd areal på 3,5 hektar i Nagu.
I Pargas har Dina Häyry noterat en anmälan som gäller mindre än en hektar.
- Folk har försökt kasta dit sina frön så gott det går. Men resultatet ser man ju först mycket senare, säger hon.
Susanne Mäkelä på Kimitoön har fått några anmälningar om små osådda arealer. Allt som allt har inte heller mängden svartträda eller stubbträda på Kimitoön ökat mera än med omkring 10 hektar till knappt 90.
Skärgården brukar vara torrare än inlandet men det verkar inte vara förklaringen till den låga frekvensen osådda arealer. Till exempel Korpo har fått mycket mera regn än normalt i juli.
En orsak kan vara bristande information. Susanne Rehnström noterar att Mavi den 27 juli skickat information om vad som borde ha varit gjort den 30 juni, och samma information finns på Mavis hemsida daterad den 28.7 medan den finska informationen lades ut i slutet av maj.
En annan förklaring är att man har sått emot alla odds.
- Men det blir inte något bra spannmål. Läget är nog tröstlöst, säger Taina Wirberg som basar för Pemar landsbygdstjänster som omfattar Pargas, Kimitoön, Sagu, Pemar och S:t Karins.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab