|
|
30.4.2015 / Landsbygdens Folk
Aktivister vill förbjuda grisningshäckar
- Ända sedan förbudet mot grisningshäckar infördes i Sverige i början av 1990-talet har den svenska grisproduktionen rasat och lönsamheten försämrats. Idag är självförsörjningsgraden nere i 55 procent och det har nu börjat höjas röster för att återinföra grisningshäckarna, berättar Långgård. Sverige är det enda land i Europa som infört förbudet.
En grisningshäck begränsar suggans rörelseutrymme och är en slags stålgrind som gör att suggan inte kan lägga sig ner hur som helst, utan måste göra det litet försiktigt. Under tiden hinner kultingarna för det mesta undan.
Utan grisningshäck ökar dödligheten bland smågrisarna, eftersom suggan kan lägga sig snabbare, varpå hon lätt pressar ihjäl kultingarna. Hygienen i boxen försämras också då suggans avföring kan hamna var som helst.
- Utan grisningshäck pressas mellan tre och fyra kultingar ihjäl per sugga och år. Med grisningshäck är siffran under en, säger Långgård. De första tre till fyra dagarna efter grisning håller man häcken ganska smal, men sedan öppnas den successivt och suggan får mer utrymme. Nog är det ju märkligt om man anser att smågrisars liv inte har något djurskyddsvärde - häcken har ju införts för att skydda dem.
Han konstaterar att idag då alla konkurrerar på samma EU-marknad innebär en försämrad lönsamhet att produktionen flyttar till andra länder där man har ett helt annat regelverk.
- Är det verkligen det vi strävar efter?
Under de senaste 30 åren är i praktiken alla produktionsenheter byggda enligt konceptet med grisningshäckar. I praktiken måste alltså hela produktionsbyggnaden byggas om ifall man skulle frångå häckarna, vilket medför att många uppfödare inte har råd med investeringen utan tvingas sluta.
- Det som bekymrar oss är att ministeriets ledning inte klart tagit avstånd från kraven på att förbjuda häckarna. Man är tydligen beredd att offra den inhemska produktionen, vilket är väldigt oroväckande, säger Långgård.
En delegation från SLC och MTK uppvaktade nyligen kanslichefen Jaana Husu-Kallio i anledning av förnyelsen av djurskyddslagen.
- Det tråkiga är att tjänstemän på ministeriet börjat springa ytterlighetsgrupperingarnas ärenden. De här grupperna är visserligen ganska få, men desto mer högljudda. Av konsumenterna motsvarar de nog inte ens en procent. Nu kan vi bara från producenthåll hoppas att de tar sitt förnuft till fånga på ministeriet och att vi får en regering som försvarar vårt lands produktion och inte inför konkurrenshämmande åtgärder, säger Långgård och tippar att MTK och SLC i ett tidigt skede kommer att vara i kontakt med den nya jord- och skogsbruksministern.
- Vad ska vi ta oss till om vi inte kan producera vår föda själva? Det är till skada för hela landet om vi måste flytta bort produktionen härifrån till länder där vi inte har kontroll på regelverket. Dessutom är djurens hälsostatus på helt annan nivå i Finland än i det övriga Europa, och det har ju inte kommit gratis.
|
|
