Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 5.5.2024
 Grattis Ulrik
17.4.2015 / Landsbygdens Folk
Tyskland startar frivilligt program för djurvälfärd
Paketet finansieras via handeln, som betalar in fyra cent per kilo kött i en fond för ändamålet. Det handlar om ett fast belopp som är oberoende av priset i butiken. Producenten får en ersättning ur fonden för sina merkostnader för djurvälfärden. Grundtanken är att gårdar som satsar på bättre djurvälfärd inte belastas med merkostnader, jämfört med producenter som endast uppfyller de lagstadgade minimikraven. Merarbetet och investeringarna ska premieras.
Det så kallade "Initiative Tierwohl" har som målsättning att steg för steg strama åt kriterierna med syftet att förbättra djurhälsa och djurvälfärd och gårdarna ska småningom bli fler. Allt detta ska öka konsumenternas förtroende för kött.
Programmet körde igång den första april för grisproducenterna. Alla intresserade producenter har fyra veckor på sig att registrera sin gård. Producenterna ska lämna uppgifter om sin produktion och sina möjligheter att uppfylla de fastställda kriterierna.
Programmet bygger på mätbara kriterier som också ska vara praktiskt genomförbara. Det är en förutsättning för att allt ska fungera på gårdarna, framhåller initiativets verkställande direktör Alexander Hinrichs.
Varje gård som deltar ska uppfylla en rad av klart definierade grundfordringar för själva djurhållningen, hygienen och djurhälsan. Därutöver kan producenten välja frivilliga åtgärder ur en katalog.
De obligatoriska kriterierna omfattar bland annat en årlig antibiotikakontroll. Gården ska också medverka i ett program där information om eventuella hälsoproblem hos slaktgrisar sparas i en central databas. Informationen bygger på diagnoser i samband med slakten. En kontroll av kvaliteten på luft och dricksvatten i grisstallet ska genomföras årligen. Stallet ska också uppfylla strängare fordringar för dagsljus.
Baskriterierna kompletteras med två tillval, av vilka ett kriterium måste väljas. Valet står mellan mer plats per djur (minst tio procent mer än den lagstadgade ytan), eller ständig tillgång till basfoder. Det går också att välja båda kriterierna samtidigt.
Dessutom finns en rad helt frivilliga tillvalskriterier. Producenten kan exempelvis avstå från kastrering i sin besättning, installera utrustning för luftkylning och ställa mer sysselsättningsmaterial till grisarnas förfogande.
Gårdar som anmäler sig till programmet ska genomgå en besiktning där oberoende certifierare fastställer att alla kriterier är uppfyllda. Därefter betalas en gårdsersättning som varierar mellan tre och nio euro per djur, beroende på antalet tillvalskriterier.
Enligt Alexander Hinrichs är transparens den viktigaste faktorn för att programmet ska slå igenom. Oberoende instanser prövar regelbundet att gårdarna klarar de fastställda kraven. Producenter som fuskar ska genast uteslutas ur programmet.
Ett liknande djurvälfärdsprogram "Varkensvlees van morgen" har nyligen införts i Nederländerna. Gemensamt för de holländska och tyska programmen är att de stöds av såväl producenter, slakterier och handeln. En jämförelse tyder på att de tyska kraven är något mildare. De holländska producenterna måste strikt följa obligatoriska kriterier, medan deras tyska kolleger har möjlighet att välja mellan frivilliga åtgärder.
Till skillnad för det holländska programmet kommer tyskarna inte att införa någon särskild märkning av det kött som kommer från medverkande gårdar. Konsumenten märker ingen skillnad mellan produkterna. Detta har kritiserats, men har sina orsaker. Enligt opinionsundersökningarna uppger konsumenterna att de gärna betalar mer för kött från lyckliga djur. I praktiken vill man inte betala extra för djurvälfärd.
De medverkande handelskedjorna började betala in pengar i djurvälfärdsfonden den första januari i år. I år ska 85 miljoner euro finnas i fonden och målet är inställt på 255 miljoner euro fram till år 2017.
De första besiktningarna av grisproducerande gårdar inleds sannolikt i maj detta år. Därefter står fjäderfäproducenterna i tur. Enligt djurvälfärdsinitiativet inleds granskningarna under sommaren.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab