Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 torsdag 2.5.2024
 Grattis Vivian, Vivi
6.3.2015 / Landsbygdens Folk
Häftig debatt om koskällor upprör känslorna i Schweiz
Nyheten slog ner som en bomb hos den schweiziska bondeorganisationen Schweizer Bauernverband. Enligt bönderna är undersökningen och dess slutsatser ett angrepp på det schweiziska kulturarvet och flera hundra år gamla bondetraditioner.
Bönderna får flankstöd från turismorganisationerna. Koskällan är ett varumärke för den schweiziska turismen och en kännspak ljudkuliss i alperna. Den är en tvättäkta symbol för landets sedvänjor och väcker känslor, framhåller organisationen Schweiz Tourismus.
Men det finns också andra åsikter. Konflikter har uppstått mellan bönder och inflyttade storstadsbor på landsbygden. Klangen från betande kor på grannens äng stör inflyttarnas morgonsömn och förorsakar grannfejder.
Knappast hade någon ändå tänkt på att klämtandet kunde vara skadligt. Det fanns inga tidigare vetenskapliga utredningar, säger studieledare Edna Hillman som leder gruppen för etologi vid den teknisk-naturvetenskapliga högskolan i Zürich.
Följaktligen inledde en av hennes studenter ett forskningsprojekt. Slutsatsen blev att koskällor är enormt ljudliga. Korna mår illa av klangen och kan få hörselskador. De äter mindre och lägger sig mer sällan ner i gräset än jämförelsegruppens kor utan klockor.
Koskällornas motståndare har bildat en protestgrupp som kämpar mot de förhatliga klockorna via sociala medier. Klockorna larmar värre än en tryckluftsborr, kritiserar Nancy Holten, som för en kampanj mot koskällor på Facebook.
Schweiziska traditioner får inte vara vara en förevändning för djurplågeri, säger Holten. Böndernas invändningar att klockorna behövs för att lokalisera boskapen i ett dimmigt bergsmassiv viftar hon bort. Använd GPS, lyder budskapet till bönderna.
Jordbrukarorganisationerna har lobbat hos den schweiziska regeringen för att stoppa forskningsprojektet. Det finns säkert många viktigare problem för forskarna att befatta sig med, säger ordföranden för Schweizer Bauernverband, Jacques Bourgeois.
Enligt Bourgeois har studierna inom jordbruksfacken teoretiserats så mycket att utbildningen fjärmar sig från verkligheten. De studerande har ingen aning om praktiskt jordbruk på en gård längre. Nu ser man resultatet.
Producentbasens krav att högskolan borde avbryta projektet fick ändå inte gehör hos politikerna. Regeringen hänvisar till att forskningen ska vara fri. Den principen är orubblig.
En diskussion mellan högskolans ledning och producentorganisationerna har i alla fall bidragit till att dämpa de värsta motsättningarna. Högskolan medger att utbildningen måhända har fjärmats för långt från praktiskt jordbruk.
Då universitetsutbildningen för tio år sedan anpassades till den europeiska Bolognareformen, strök högskolan den obligatoriska praktiken på en bondgård. Nu ska en tio veckor lång praktikfas på ett jordbruk igen införas som en del av studieprogrammet.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab