|
|
14.11.2014 / Landsbygdens Folk
EU-revisorerna risar slarviga medlemsländer
Felprocenten borde med rätta stanna under två procent. Inom jordbrukspolitiken användes 3,6 procent av budgetmedlen på fel sätt. De största felaktigheterna noteras inom regionalpolitiken (6,9 procent) och landsbygdens utveckling (6,7 procent).
Inom jordbruket gäller de mest typiska felen jordbruksarealer som redovisas för högt. Det handlar i många fall om betesmark som i praktiken är täckt av täta buskar och träd som inte kan klassificeras som stödberättigad gräsmark.
Revisorerna stöter också på synnerligen tvivelaktiga fall. En italiensk bonde på Sardinien kasserade in EU-kompensationer för att han avstod från skadliga bekämpningsmedel. I verkligheten fortsatte mannen att gladeligen spruta de förbjudna medlen på sina grödor.
Det är ingen småsak om sju miljarder euro används fel, kommenterar den tyska EU-parlamentarikern Inge Gräßle, som är ansvarig rapportör i revisionsutskottet. Det ger anledning till eftertanke att EU inte kan umgås med pengar, tillägger hon.
Gräßle och budgetutskottets viceordförande Jens Geier identifierar ett stort problem med räkenskaperna. 80 procent av alla EU-medel delas mellan medlemsländerna och kommissionen, vilket också revisorerna konstaterar.
Inge Gräßle tror att medlemsländernas granskningsinstanser i vissa fall medvetet ser genom fingrarna med felaktiga uppgifter, med baktanken att kommissionens kontroll är förhållandevis ytlig.
Mer än fem procent av de gemensamt förvaltade medlen betalades under fjolåret ut på felaktiga grunder Den uppskattade felprocenten för EU:s egna administrativa uppgifter var bara en procent.
Därmed är felkvoten i medlemsländerna nästan 40 procent högre, jämfört med betalningar som kontrolleras av kommissionen. Revisionsrättens ordförande Vitor Caldeira manar nu länderna till större noggrannhet.
EU:s revisionsrätt har sedan många år förgäves krävt noggrannare granskningar. I strukturfonderna uppvisar ansökningarna från Slovakien, Storbritannien och Spanien de största felen. Inom jordbruket är det Rumänien, Bulgarien och Portugal.
Enligt Jens Geier visar de senaste siffrorna tydligt att medlemsländerna måste skärpa sig. Det är uppenbart att många tar för lätt på saken. Pengarna kommer ju utifrån, kritiserar EU-parlamentarikern.
Revisorerna befarar detsamma. Den gängse attityden till EU-stöden är att pengarna måste användas till varje pris då anslagen annars förfaller. Detta sätter tryck på förvaltningarna och uppmuntrar till missbruk, konstaterar Vitor Caldeira.
EU-medlen måste förvaltas och kontrolleras bättre. Unionen kan inte umgås hur som helst med skattebetalarnas pengar. Nu räcker det inte längre med att göra som man alltid har gjort, inskärper Caldeira.
|
|
