Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 3.5.2024
 Grattis Linus
17.10.2014 / Landsbygdens Folk
Senare stödutbetalningar fördjupar jordbrukets kris
"Reformen av EU:s jordbrukspolitik kommer trots förhoppningarna inte att underlätta förfarandet för kontroll av jordbrukarstöd under de kommande åren", heter det i ett pressmeddelande från landsbygdverket. "Under samma tid minskar resurserna för NTM-centralerna, som sköter kontrollerna."
Landsbygdsverket bedömer att NTM-centralerna kommer att behöva mer tid än nu för kontrollerna. Det inverkar i sin tur på utbetalningen av stöden.
"Landsbygdsverket kan bevilja tillstånd att betala ut stöd först när kontrollerna enligt EU-författningarna är utförda," säger verket i sitt pressmeddelande.
"NTM-centralerna och landsbygdsverket håller strypgrepp om en hel företagarkår", säger SLC:s styrelse om meddelandet från landsbygdsverket. "Jordbrukarna kommer i praktiken att arbeta utan ersättning och tvingas i längden betala för myndigheternas ineffektivitet."
Styrelsen hänvisar till att EU:s regelverk är klart och att det är likadant för alla medlemsländer. Granskningarna på gårdsnivå skall vara klara innan stöd kan betalas ut.
"Jordbrukarna förväntas nu anpassa sig till den mycket svåra situationen medan man inom förvaltningen låter granskningen ta den tid den tar", säger SLC-styrelsen. "Det är oförsvarbart och därför kräver SLC att såväl landsbygdsverket som NTM-centralerna bär sitt ansvar och försnabbar granskningarna."
SLC anser att arbetseffektiviteten inom NTM-centralerna måste höjas oavsett tillgängliga resurser.
"En senareläggning av utbetalningarna 2015-2016, enligt den tidtabell som landsbygdsverket meddelat, påverkar direkt jordbruksföretagarnas likviditet i en tid då ekonomin är ytterst pressad. Det kan inte vara i Finlands nationella intresse att ytterligare försämra jordbrukets likviditet i en tid då den nationella självförsörjningsgraden blir allt viktigare", säger SLC:s styrelse.
EU:s grundstöd, förgröningsstödet och stödet till unga jordbrukare som söks våren 2015 betalas i två rater. På grund av beräkningen av stödrättigheter utgår den första raten från en uppskattning. Andra raten är återstoden av stödet.
Landsbygdsverket har som mål att betala ut första raten av direktstöden i december 2015. Den blir 60-70 procent av det sammanräknade stödbeloppet. Andra raten skulle enligt planerna utbetalas i juni 2016.
"För att den här tidtabellen ska hålla måste NTM-centralerna ändå förfoga över tillräckliga resurser för kontrollarbetet, och kontrollerna måste bli färdiga i tid", säger landsbygdsverket i sitt pressmeddelande.
Enligt planerna betalas första raten av EU:s bidrag för mjölkkor och EU:s bidrag för nötkreatur ut i januari året efter ansökningsåret och den andra raten i juni.
"I praktiken betyder det här att mjölken på AB-området inte får något stöd under hela 2015," framhåller SLC:s styrelse.
Förskotten på nationella husdjursstöd betalas ut i april det år stödansökan lämnas in och slutsumman betalas ut våren därpå. Tidtabellen beror på att djuren i fortsättningen kommer att räknas kalenderårsvis. Tidigare började räkningsperioderna i månadsskiftet juni-juli.
De nationella åkerstöden betalas ut i månadsskiftet januari-februari året efter ansökningsåret. Det nordliga stödet för mjölk betalas ut månadsvis.
När det gäller de stöd som grundar sig på landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland betalas första raten av miljöersättningen, LFA-stödet med tilläggsdel och ersättningen för ekologisk produktion i november under ansökningsåret, och då först efter att övervakningen är klar. Första raten kan vara högst 75 procent av stödet. Andra raten betalas ut i juni året efter ansökningsåret.
Ersättningen för djurens välmående betalas ut den vår som följer på ansökningsåret.
"Det här betyder att inga åkerstöd utbetalas förrän november", säger SLC:s styrelse. "Åtminstone en del av stöden borde dock utbetalas senast under oktober, eftersom amorteringarna på jordbrukarnas räntestödlån förfaller då."
Landsbygdsverket anser det vara beklagligt att utbetalningstidtabellerna måste ändras. "Verkets ambition är att tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet finna lösningar som minimerar konsekvenserna för gårdarnas ekonomi", heter det i verkets pressmeddelande från förra veckan.
- Vi tycker det är viktigt att berätta för jordbrukarna i ett så tidigt skede som möjligt att tidtabellen kommer att ändras. Det gör att gårdarna kan gardera sig för förändringarna i tid när de planerar sin egen ekonomi. Vi har också påpekat att vi är oroliga för hur de planerade minskningarna av NTM-centralernas resurser påverkar stödutbetalningen, säger Landsbygdsverkets överdirektör Leena Tenhola.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab