Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 19.4.2024
 Grattis Bernhard, Bernt
26.9.2014 / Landsbygdens Folk
Annorlunda nationellt stödpaket nästa år
När det gäller det nationella stödet till unga jordbrukare på C-området fortsätter parterna att diskutera om det ska få en likadan utformning som EU:s stöd till unga jordbrukare.
En annan aktuell fråga är om kravet på husdjursproduktion ska finnas kvar i det frikopplade stödet till svin och fjäderfä.
Ytterligare en detaljfråga är hästnäringen för nästa år, där det inte längre finns något nationellt stöd i södra Finland, inte heller något stöd från EU.
- Nu återstår frågan om det finns möjligheter och vilja att stöda hästnäringen med hjälp av landsbygdsutvecklingsprogrammet, säger Johan Åberg.
Parterna gick också igenom de ryska handelssanktionerna och hur krishjälpen på 20 miljoner som regeringen föreslår i årets andra tilläggsbudget ska fördelas.
Producentorganisationerna har påpekat att det finns flera sektorer som är i behov av kompensation, medan ministeriets linje är att stöden i huvudsak utbetalas till mjölkproduktionen.
- När det gäller södra Finland måste vi dessutom lösa frågan om hur man kan betala ut krishjälp på ett sätt som EU-kommissionen kan godkänna, eftersom det inte för närvarande finns fullmakter utöver de stöd som redan utbetalas.
Parterna kom överens om att beredningen forsätter ännu med att ta reda på vilka stödformer kommissionen kan tänkas godkänna.
- Vi undersöker också närmare vilka produkter och produktionsgrenar som drabbas av sanktionerna och vilka andra åtgärder än akut krishjälp det finns för att underlätta verksamhetsförutsättningarna för de drabbade, till exempel genom projekt som främjar export och dylikt.
Även tidtabellerna för nästa års stödutbetalningar var föremål för en genomgång under förhandlingarna. När det gäller tillämpningen av utbetalningarna finns det bland annat brister i datasystemen.
Det och villkoret att granskningen ska vara slutförd innan utbetalningarna kan verkställas kan i värsta fall leda till en fördröjning av utbetalningarna jämfört med nuläget. I så fall gäller det dock först från och med 2015, inte den här hösten.
Parterna kom överens om att tillsammans med förvaltningen leta fram lösningar, så att utbetalningarna verkställs så snabbt som möjligt.
Lantbruksförhandlarna diskuterade även skördeskadorna och möjligheterna att etablera en form av försäkringssystem i stället för den nuvarande skördeskadeersättningen, som upphör från och med 2016. Skördeskador som uppstår nästa år är alltså de sista som kan ersättas enligt det nuvarande systemet.
Inom beredningen har man diskuterat möjligheten att sänka skatten på försäkringspremier som idag är 24 procent.
- Finansministeriet har dock bestämt motsatt sig skattelindringar, säger Johan Åberg.
Ett alternativ kunde vara att någon form av stöd kopplas till försäkringspremierna, vilket dock åter medför ett stödsystem som kräver ansökningar och mer byråkrati. Dessutom finns inga budgetpengar för ändamålet.
Nya pengar kommer knappast till budgeten utan det blir i så fall på bekostnad av andra anslag.
- Större nytta kunde man egentligen ha av ett riskhanteringssystem där man försäkrar sin inkomst i stället, säger Johan Åberg.
Vägen dit är dock ännu ganska lång med tanke på att vi sedan tidigare har ett omfattande system med inkomststöd.
Parterna beslöt i alla fall att återkomma till frågan. Under tiden är det meningen att jord- och skogsbruksministeriet underhandlar med finansministeriet om eventuella lösningar.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab