Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 19.4.2024
 Grattis Bernhard, Bernt
27.6.2014 / Landsbygdens Folk
Rekordår för Ålands lantbruksprodukter
Om man beaktar inflationen har dock intäkterna varit vikande. I fasta priser (2013 års penningsvärde) innebär fjolårets uppgång att intäkterna steg till samma nivå som år 2000, men de är fortfarande mer än tre miljoner lägre än 1995, påpekar Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB i sin rapport om försäljningssiffrorna.
Det är framför allt trädgårdsprodukterna frukt och grönsaker som under de senaste 20 åren har ökat sin andel av lantbruksförsäljningen, nämligen från knappt 25 till 40 procent. Detta beror främst på att intäkterna från äppel och lök har ökat betydligt. Samtidigt har vissa större jordbruksprodukter som sockerbetor, fjäderfäkött och svinkött nästan helt försvunnit på Åland. Däremot hade Åland i fjol den största mjölkmängden på 30 år. I fjol inbringade mjölken nämligen 7 miljoner euro, vilket var en halv miljon mer än 2012 och utgjorde nästan 30 procent av jordbrukets totala försäljningsintäkter. Ökningen beror främst på att den invägda mjölkmängden för första gången sedan 1983 steg över 15.000 ton.
Likviderna för kött uppgick till 1,9 miljoner. Nötköttet stod för 1,6 miljoner och fårköttet för 0,3 miljoner, vilket i båda fallen innebär en ökning från 2012. Också äggförsäljningen ökade och blev närmare 0,7 miljoner euro. Trots alla dessa ökningar minskade dock husdjursprodukternas totala andel av lantbruksintäkterna till 40 procent.
Intäkterna för potatis steg i fjol med en halv miljon till 3,2 miljoner euro tack vare ökade mängder och högre priser. Men spannmål och oljeväxter gav 1,5 miljoner, vilket var 0,3 miljoner mindre än 2012.
För oljeväxternas del sjönk både pris och mängd, och lägre priser medförde också att spannmålsintäkterna föll trots ökad volym, påpekar ÅSUB.
För rågen minskade dock också den sålda mängden betydligt. Endast för korn steg försäljningsintäkterna tack vare att volymen mer än fördubblades.
Vetet stod för hälften av spannmålsförsäljningen. Men som också ÅSUB påpekar går en stor del av kornet och havren inte till försäljning utan används som foder på de egna gårdarna och saknas därför i försäljningsstatistiken.
Trädgårdsväxterna inbringade drygt 9,5 miljoner euro vilket var en ökning med 1,5 miljoner jämfört med 2012. Äppel och lök svarade både volym- och penningmässigt för den största delen av ökningen. Äppelodlingen gav 4,6 miljoner eller 0,9 miljoner mer än 2012, medan lökintäkterna steg med 0,6 miljoner till 2,9 miljoner. På tredje plats bland trädgårdsgrödorna kom tomater med 0,4 miljoner, vilket innebär en liten ökning.
Nedgången för kinakål fortsatte däremot efter en tillfällig uppgång 2012. Priset ökade, men på grund av halverad försäljning sjönk intäkterna betydligt till bara 0,2 miljoner euro. Ännu i slutet på 1990-talet var kinakål vissa år Ålands viktigaste trädgårdsgröda med ett årligt försäljningsvärde över en miljon euro.
För övriga trädgårdsväxter, där det ingår ett 40-tal olika grönsaker, frukter och bär, blev det en liten ökning av intäkterna till sammanlagt 1,4 miljoner. Bland de viktigaste kan nämnas isbergssallat som gav närmare 300.000, samt purjolök och gurka som såldes för närmare 200.000 samt jordgubbar med försäljningsintäkter i storleksklassen 100.000 euro.
Uppgifterna om den ekologiska lantbruksproduktionen är enligt ÅSUB inte helt fullständiga, men visar på intäkter från grönsaker och potatis på drygt 180.000 euro. Drygt 500 ton ekologisk spannmål hade ett försäljningsvärde på 200.000 euro, varav spelt stod för över hälften. Både volymen och intäkterna från spannmålen var dock något lägre än 2012.
För ekologiskt kött noteras däremot en ökning och närmare 60 ton gav 210.000 euro i intäkter. Fårköttets andel var nästan två tredjedelar. ÅSUB:s statistikchef Kenth Häggblom framhåller också att 45 procent av allt åländskt fårkött som såldes 2013 var ekologiskt.
Det totala försäljningsvärdet för de ekologiska produkterna var knappt 600.000 euro. Det är en liten minskning från 2012 och den beror främst på att ekologiska äpplen fallit bort.
Den enda yrkesmässiga odlaren av ekologiska äppel på Åland kunde inte få lönsamhet i produktionen och har därför återgått till konventionell äppelodling.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab