Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 torsdag 25.4.2024
 Grattis Markus
21.3.2014 / Landsbygdens Folk
CAP-reformens detaljer går till nationell granskning
Medlemsländerna ska utarbeta förteckningar över lämpliga kulturer för ändamålet. På arealer med kvävefixerande grödor ska uttryckligen reglerna i nitratdirektivet beaktas för att minska risken för kväveurlakning under höstsäsongen.
Medlemsländerna kan också fastställa skärpta villkor för produktionsmetoder. Frivilliga insatser som sådd av blandningar av vildblommor kan godkännas. Medlemsländerna kan besluta om bete eller skörd av foder kan tillåtas på buffertområden.
Stödberättigade landskapselement är bland annat häckar eller skogsremsor, träd eller trädgrupper, åkerrenar upp till 20 meter utan jordbruksodling, små dammar, högst sex meter breda diken och traditionella stenmurar.
Skogrika medlemsländer får undanta jordbrukare från kravet att anlägga fokusområden. Detta förutsätter klara regler för beräkningen av andelen skog i förhållande till den totala markytan och förhållandet mellan skogsmark och åkermark.
När det gäller remsor med stödberättigade hektar längs skogsbryn kan medlemsländerna antingen tillåta jordbruksproduktion eller förbjuda odling. I så fall kan bete tillåtas, förutsett att remsan skiljs åt från angränsande jordbruksmark.
Användningen av de ekologiska fokusarealerna med avseende på olika grödor fastställs med hjälp av en rad vägningsfaktorer. En hektar kvävefixerande kulturer eller mellangrödor tillgodoräknas som 0,3 hektar på ett fokusområde.
Arealen för fristående träd, trädgrupper, buffertremsor eller dammar multipliceras däremot med faktorn 1,5 och trädrader med faktorn 2. För träda gäller förhållandet 1:1, d.v.s. fem procent träda motsvarar hela den erforderliga andelen fokusområde på fem procent.
I klartext betyder detta att en jordbrukare med en totalareal på 100 hektar åker, som väljer att odla baljväxter som miljögröda, måste ta en areal på 16,6 hektar i anspråk för att fylla kravet på ett fokusområde som utgör fem procent av arealen. Om jordbrukaren däremot väljer en rad träd, räcker 2,5 hektar.
Förhållandet har kritiserats hårt av flera producentorganisationer, som anser att EU sumpar chansen att främja kvävefixerare. EU:s miljö- och klimatkommissionärer ville sänka faktorn ytterligare men kunde inte få sin vilja igenom i kommissionen.
Ett nytt begrepp inom jordbrukspolitiken är begreppet aktiva jordbrukare. EU-kommissionen vill att gårdsstöd endast ska beviljas aktiva jordbrukare för att förhindra att stöden går till bland annat flygplatser, vattenverk och golfplatser. Medlemsländerna kan komplettera negativlistan och införa egna kriterier som utesluter markägare från stöden, ifall deras intäkter från jordbruk kan betecknas som små.
Flera medlemsländer befarar att jordbruk som bedriver gårdsbruksturism ska klassificeras som turismföretag och uteslutas från gårdsstödet. Men kommissionen vill lägga fram separata tolkningsföreskrifter som ska förhindra detta.
Den delegerade rättsakten befattar sig också med det nya stödet för unga jordbrukare under 40 år. Kommissionen förutsätter att stödmottagaren i så fall också leder verksamheten på gården. Det går inte an att fadern sköter gården, medan en stödberättigad son studerar agrarvetenskap vid ett universitet. Reglerna ska se till att bestämmelsen inte kan kringgås, inskärper kommissionen.
Medlemsländerna och EU-parlamentet har nu knappt två månader på sig att granska reglerna. Ifall ingendera institutionen har något att invända, kan föreskrifterna godkännas så att CAP-reformen kan träda i kraft i januari nästa år.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab