|
|
1.11.2013 / Landsbygdens Folk
Vindkraften har fått gemensamma spelregler
- Markägarna är mycket viktiga och hur de bemöts påverkar mottagandet av en plan för vindkraft. Det krävs en fortlöpande dialog genom hela projektets gång och informationen bör vara öppen och tydlig. Utöver det är det viktigt att få en lokal acceptans för ett vindkraftsprojekt. Det gäller att involvera lokalbefolkningen i projektet redan i planeringsskedet och informationsansvaret ligger alltid hos projektören, säger Kaivo-oja.
Hennes material på drygt trettio sidor har bantats till några som hon presenterade på ett seminarium i Vasa i måndags. Innehållet behandlar olika skeden som föregår ett vindkraftsprojekt och fokus är genomgående på att projektören ska sträva efter att få med alla.
- Syftet borde alltid vara att få till stånd en tvåvägskommunikation mellan projektet och samhället, säger hon.
En del kanske betraktar förslagen till innehållet av en uppförandekod som självklara. Att öppenhet, kommunikation och information borde vara kutym för ett bolag som vill bygga vindkraft. Men alla som varit involverade i vindkraft i till exempel Österbotten vet att många projekt har fått en dålig start på grund av brist på öppenhet och information från projektörernas sida.
Mycket av förslagen till innehållet i uppförandekoden är frågor som i synnerhet ÖSP och SLC har dryftat sedan de första projektet tog fart. De båda organisationerna har arbetat hårt för att de som arrenderar ut marken till vindkraftsbolagen ska få rättvis och skälig ersättning.
Utöver det har man arbetat för öppenhet och information från vindkraftsbolagens sida i samband med nya etableringar och betonat vikten att skapa en bred acceptans bland lokalbefolkningen.
- Behovet av gemensamma spelregler har varit stort och jag anser att det är positivt att det nu finns en uppförandekod som alla aktörer ska följa. Det gäller i synnerhet projektörerna, säger Johanna Nyman, ordförande för ÖSP:s och Skogsvårdsföreningen Österbottens gemensamma bioenergiutskott.
Det viktigaste enligt henne med en uppförandekod är att den kan fungera som ett sorts styrdokument. Nu finns de gemensamma reglerna nedskrivna i form av ett dokument, vilket inte har varit fallet tidigare.
- Mycket av innehållet har varit frågor som har varit självklara för många, men inte för alla. Att det nu finns ett styrdokument att hänvisa till underlättar intressebevakningen, säger hon och tillägger att ÖSP och SLC har konsulterats i samband med arbetet med uppförandekoden.
Men vad betyder uppförandekoden i praktiken? Det finns ingen koppling till lagstiftningen bakom styrdokumentet och ingenting som därmed binder vindkraftsbolagen att följa riktlinjerna.
- Men jag hoppas ändå att vindkraftsbolagen ska ta till sig de gemensamma spelreglerna och följa direktiven i uppförandekoden och inte enbart plocka ut de delar som passar dem. Det är frivilligt, men jag vill tro att det ligger i deras eget intresse att ta till sig hela styrdokumentet.
Nyman hoppas också att dokumentet ger mer tyngd åt de som försvarar markägarnas och lokalbefolkningens intressen.
- Trots att ingen är bunden att följa direktiven tror jag vikten av att göra det ökar för att komma vidare med nya vindkraftsprojekt. Alla har rättigheter och om en aktör inte tar hänsyn till rättviseaspekten kommer motståndet mot ett projekt att bli mycket stort.
Under seminariet var det tydligt att en del av deltagarna ansåg att uppförandekoden läggs fram flera år för sent. Nyman håller delvis med, men poängterar ändå vikten av att styrdokumentet har skapats.
- Det borde ha funnits gemensamma spelregler redan från början för det skulle ha gjort att många gräl och dispyter inte hade uppstått och misstag undvikits. Men det är ändå bra med tanke på fortsättningen att det finns en uppförandekod, säger hon.
Kan styrdokumentet påverka projekt som redan är igång?
- Nej, det tror jag inte. De projekten kör enligt de principer som man har kommit överens om och där avtal gjorts förändras ingenting.
|
|
