Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 29.3.2024
 Grattis Jonas
18.10.2013 / Landsbygdens Folk
Nordligt mjölkstöd fortsätter som literstöd?
Minister Koskinen vill inte kategoriskt utesluta att mjölkproducenternas nuvarande kvotinnehav på C-området kan få ett visst inflytande på stödet efter 2015, men det är å andra sidan inte heller något han agiterar för.
- En annan sak är att de som har mottagit investeringsstöd under förutsättningen att de skaffar tillräckligt med kvoter absolut måste göra det.
De mjölkproducenter som har ökat antalet koplatser med investeringsstöd fram till slutet av 2011 måste skaffa kvoter som motsvarar koplatserna inom fem år efter investeringen. Kvotmängden ska finnas i beslutet om investeringsstöd. I de ansökningar som kommit 7 december 2011 och senare togs det här villkoret bort, närmast med hänvisning till att kvotsystemet försvinner 2015.
För dem som har det här villkoret över sig och som inte ännu skaffat kvoter kan det vara skäl att höra sig för nu i god tid.
Som bekant är det meningen att det nationella stödet för idisslare i södra Finland upphör efter 2014. Efter det betalas i stället ett stöd per djurenhet till idisslarna som en produktionskopplad del av EU:s stöd. Det här är i alla fall Finlands avsikt, beslutet är inte helt klart ännu.
Bland annat med den anledningen samt i och med att mjölkkvoterna upphör den sista mars 2015 skrev minister Koskinen en debattartikel i somras, som publicerades i Landsbygdens Folk. Där bad han jordbrukarna fundera på tre alternativ för det kommande stödet till mjölkproduktionen i norr, på C-området alltså. Detta också med tanke på att man inte kan betala stöd för en stigande produktion.
Enligt ministerns första alternativ av tre skulle stödet i norr betalas ut som literstöd också i fortsättningen. I fall produktionen hålls under den tillåtna mängden på 1.725 miljoner liter mjölk, skulle det här fungera enkelt.
Om den tillåtna mängden överskrids blir det däremot problem. Här kan nämnas att man räknar med en ökning i produktionen på C-området med cirka 30 miljoner liter redan under det kvotår vi nu är inne i. Orsaken torde i huvudsak vara en ökad genomsnittlig avkastning.
Minister Koskinen nämnde också ett annat alternativ, där man skulle betala ut ett literstöd enligt producerad litermängd. På gårdsnivå skulle man dock få stödet upp till en viss mängd eller enligt en stödrätt, som skulle basera sig på en tidigare produktion eller kvot. Den här stödrätten skulle inte få vara handelsvara, utan förvaltningen skulle helt och hållet svara för beviljande och eventuella överföringar.
- Jag anser inte det är bra med ett system, där man kan handla med rätten att erhålla statsstöd och som straffar dem som ska ta över, medan de som avstår från produktionen belönas, skrev minister Koskinen i somras och han har inte ändrat åsikt i den frågan.
Det kom fram med all tydlighet på träffen för journalister i tisdags.
Ministerns tredje alternativ var att man kunde ändra mjölkstödet till ett stöd per djurenhet, en mjölkkopremie med andra ord. Det är i praktiken det som man har för avsikt att göra på A- och B-områdena, fastän stödet troligtvis kommer att heta något annat än mjölkkopremie. Den här premien kunde eventuellt kompletteras med ett literstöd på de nordligaste områdena för att trygga produktionen.
I somras skrev ministern att den här sista modellen skulle vara ett enkelt alternativ och även den mest kostnadseffektiva. Det skulle inte heller bli så stora problem med en ökning av produktionen.
Av den respons att döma som kommit till ministeriet föredrar dock mjölkproducenterna på C-området ett literstöd. Producentorganisationerna har försökt plädera för att det gårdsvisa literstödet skulle basera sig på kvotinnehavet, vilket lutar åt det mellersta alternativet.
Minister Koskinen vill inte avvisa det alternativet, men å andra sidan har han och ministeriet redan nu försökt tona ner kvoternas betydelse. Under kvotåret 2011-2012 höjdes till exempel stödandelen för den mjölkmängd som en enskild gård producerar utöver sin kvot från 30 till 60 procent trots att producentorganisationerna var emot höjningen. Det här kvotåret höjdes stödandelen ytterligare så att den nu är 70 procent.
Det finns i dag mjölkproducenter som överväger om det lönar sig att skaffa tilläggskvoter i händelse av att kvoterna ändå kommer att få ett inflytande på det framtida stödet. I fall så händer blir deras betydelse dock knappast bestående.
En annan sak är om man ännu måste skaffa kvoter för att man har ett sådant villkor i investeringsstödet. Det bör man i så fall göra eftersom det inte blir några eftergifter på den punkten.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab