Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 5.5.2024
 Grattis Ulrik
5.7.2013 / Landsbygdens Folk
Enighet om långtidsbudget preciserar beslutet om CAP
Långtidsbudgeten är ändå flexiblare än det ursprungliga förslaget och fyller till denna del parlamentets krav. Den avgörande frågan för parlamentet var rådets garantier att de avtalade medlen på 908 miljarder euro oavkortat ska användas för betalningar. Det ska också bli möjligt att flytta oanvända budgeterade medel till följande budgetår. Den politiska överenskommelsen omfattar också en klausul som föreskriver en mellanöversyn av långtidsbudgeten år 2016.
Det ska bli lättare att bevilja pengar för ungdomsarbetslöshet, forskning, program för utbytesstudenter och små och mellanstora företag. Medlemsländerna får på frivillig bas späda på med nationella tillägg.
Medlemsländerna förpliktar sig också att betala alla räkningar som förfaller under detta år så att budgeten inte uppvisar underskott. Det var en mycket viktig punkt för parlamentet, som befarade att EU kommer att ställa ut checkar utan täckning.
För jordbrukets del kommer flera öppna frågor i det nya CAP-paketet att klarna då konkreta siffror står till förfogande. Det har inte gått att knyta ett helt färdigt paket utan kännedom om de ekonomiska ramarna. Det gäller bland annat den interna och externa utjämningen av jordbruksstöd, omfördelningen av stödpengar mellan pelarna, de övre gränserna för höga gårdsstöd och den nationella finansieringen av landsbygdsprogrammen.
Inte ens EU:s tjänstemän kunde ge besked om närmare detaljer då överenskommelsen hade kungjorts. De var uppenbarligen lika överraskade som alla andra över den oväntade vändningen. Först måste EU:s jurister gå igenom texterna.
EU-parlamentet ska ännu rösta om budgetpaketet men Martin Schulz hoppas att en majoritet ska ställa sig bakom den nya kompromissen. Medlemsländerna måste också godkänna överenskommelsen.
I skuggan av grälet om långtidsbudgeten har EU-kommissionen också lagt fram sitt förslag till budget för 2014. Förslaget har försenats till följd av den oklara läget kring budgetramen fram till 2020.
I sitt utkast föreslår kommissionen bland annat 43,778 miljarder euro för direkta stöd och marknadsåtgärder inom jordbruket, vilket motsvarar ett plus med 0,3 procent i förhållande till årets anslag.
Kommissionens förslag beaktar kravet på budgetdisciplin, d.v.s. den nedskärning av de direkta stöden som är nödvändig för att hålla stödnivån under det fastställda taket i förslaget till långtidsbudget som medlemsländerna enades om i februari.
Anslagen för landsbygdsutvecklingen skärs ned rätt kraftigt. Åtagandena sänks med 5,5 procent till 13,991 miljarder euro och betalningarna med hela 10,8 procent till 11,665 miljarder euro.
I den första pelaren etableras en ny krisfond för jordbruket till ett belopp av 424,5 miljoner euro. Om pengarna i fonden inte behövs, ska de i stället användas inom jordbruket.
Rådet och EU-parlamentet måste enas om nästa års budget under höstens lopp.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab