Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 28.4.2024
 Grattis Ture
26.4.2013 / Landsbygdens Folk
EU-revisorer kritiserar stöd till livsmedelsföretag
Som ett led inom EU:s politik för landsbygdens utveckling beviljas bidrag till företag som bearbetar och saluför jordbruksprodukter på ett sätt som anses tillföra produkterna ett mervärde. Detta mervärde ska gynna konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket.
Under den pågående programperioden 2007-2013 ingår cirka 5,6 miljarder euro i budgeten för ändamålet. Finansieringen kompletteras med nationella medel, som höjer den totala finansieringen till 9 miljarder euro.
Revisionsrätten har granskat om EU:s stöd verkligen har varit ändamålsenliga och ägnade att höja värdet på jordbruksprodukterna. Framför allt undersökte revisionsrätten om stöden var effektiva och gav önskade resultat.
Revisionen omfattande sex nationella och regionala utvecklingsprogram för landsbygden i Spanien, Frankrike, Italien, Litauen, Polen och Rumänien.
Programmen finansierade bland annat investeringar i pressningsutrustning för framställning av olivolja, utrustning för att torka skinka och system för modernisering av mjölkbearbetning.
Enligt revisorerna innehöll stödansökningarna orealistiska antaganden, räknefel och andra brister som myndigheterna i medlemsländerna inte hade märkt då de bedömde projektet.
Revisorerna konstaterar att programmen endast fastställde allmänna mål. Det var tunnsått med konkreta argument. Det förblev oklart hur finansieringen skulle höja värdet på jordbruksprodukterna så att jordbrukets konkurrenskraft förbättras.
Medlemsländerna väljer inte ut de nyttigaste projekten, konkluderar revisorerna. Programmen saknade ett påvisbart behov av offentligt stöd. Ändamålsenligheten bedömdes inte. Trots detta godkändes programmen av kommissionen.
Enligt revisorerna kan stödet i sådana fall betraktas som ett allmänt hållet stöd till företag som investerar i bearbetning av livsmedel. Stödet blir i praktiken en gåva med resultatet att konkurrensen snedvrids och de knappa offentliga medlen slösas bort.
Nästan 20 procent av de EU-medel som avdelas för att förbättra jordbrukets konkurrenskraft betalas till företag som bearbetar livsmedel. Ändå skapar projekten mest indirekta effekter, skriver revisorerna.
Medlemsländerna måste tydligare identifiera behovet av finansiering och fastställa mål som är meningsfulla och mätbara. Urvalskriterierna ska fastställas så att de bästa projekten kan identifieras.
Om kommissionen inte förbättrar kriterierna är det knappast möjligt att förbättra stödens effektivitet under nästa budgetperiod 2014-2020, påtalar revisorerna.
I sitt svar framhåller EU-kommissionen bland annat att man vid flera tillfällen har betonat vikten av bättre urvalskriterier. Men kommissionen instämmer med revisorerna att stöden måste riktas bättre mot ändamålet.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab