|
|
19.4.2013 / Landsbygdens Folk
Ingen hejd på matpriserna
Världsbankens globala matprisindex steg med 104,5 procent mellan åren 2000 och 2012. Prishöjningarna blev vändpunkten från en tidigare trend med relativt små prisförändringar. Mellan åren 1960 och 1999 blev maten till och med billigare, mätt i reella priser.
Anledningen var att jordbrukarna kunde öka sin produktion i takt med den globala efterfrågan på livsmedel. Fastän den globala befolkningen ökade, höll produktionen jämna steg till följd av framsteg inom växtförädling och en utvidgning av jordbruksmarken.
Matprisernas fluktuationer var också måttliga. Enligt siffror från FAO höll sig standardavvikelsen - variationen från genomsnittet - på i medeltal 7,7 indexpoäng mellan åren 1990 och 1999.
Efter år 2006 har fluktuationerna tilltagit dramatiskt. Standardavvikelsen steg till 22,4 indexenheter under hela perioden 2000-2012. Priset på spannmål har stigit med 80 procent under de senaste tolv åren.
Prisvariationer är ändå inget nytt fenomen, påminner Worldwatch. Också under tidigare år, särskilt under 1970-talet, har priserna på jordbruksprodukter varierat. Men den tidens prisförändringar utlöstes framför allt av dåligt väder.
De nya prissvängningarna föranleds av betydligt fler faktorer. Priset påverkas av biobränslepolitik, stigande energi- och gödselpriser, dåliga skördar, nationella exportrestriktioner, krympande spannmålslager och en globalt ökande efterfrågan på mat.
Den kanske mest betydelsefulla faktorn är ökningen av biobränsleproduktionen under det senaste decenniet. Mellan åren 2000 och 2011 ökade den globala produktionen av biobränslen med 500 procent.
En betydande del av expansionen har framkallats av stigande kostnader för olja, vilket i sin tur har föranlett USA och EU att främja produktionen av biobränslen.
Ifall produktionen av biobränslen fortsätter att expandera i nuvarande takt, kommer priset på råvara - främst majs, oljeväxter och sockerrör - sannolikt att stiga med mer än 11 procent fram till 2020, skriver Worldwatch.
Åren 2007-2008 och 2001 förekom starka pristoppar som förstärktes av en omfattande exporthandel. Ett exempel är den kinesiska importen av sojabönor år 2011. Nationella exportrestriktioner i några länder bidrog till att driva upp priset på spannmål.
Under de senaste fem decennierna har storleken av de tillgängliga spannmålslagren i förhållandena till konsumtionen genomgående korrelerat med stigande priser på råvaror. Priserna stiger då livsmedelslagren är små.
Enligt Världsbankens råvaruindex var det genomsnittliga energipriset mellan åren 2000-2012 183,6 procent högre än motsvarande medelpris mellan 1990 och 1999. Medelpriset på gödsel har stigit med 104,8 procent sedan år 2000.
Enligt Worldwatch kommer matpriserna med all sannolikhet att fluktuera kraftigt och stiga ytterligare under kommande årtionden. Ett flertal faktorer tyder på detta.
Extrema väderomslag kan påverka skördarna då klimatförändringen fortskrider. Befolkningstillväxten och ett tilltagande globalt välstånd kommer att påverka prisnivån, likaså förstärkta kopplingar mellan jordbruket och energimarknaderna.
|
|
