|
|
5.4.2013 / Landsbygdens Folk
PTT förutspår sänkta spannmålspriser
Globalt räknar man med en större spannmålsskörd nästa år, eftersom odlingsarealen stiger. Däremot leder det större utbudet till att priserna sjunker.
- Om man räknar med att man får ens 170 euro per ton för havren genom att slå fast priset så nog lönar produktionen sig, menar PTT:s Yrjölä.
På PTT låter man förstå att sojapriset är för högt och att det kommer att sjunka, men antagligen blir det en moderat sänkning på längre sikt.
- Spannmålsproduktionen antas växa i Finland som en följd av de höga priserna. Globalt stiger hektarskördarna särskilt inom foderproduktionen, säger man på PTT.
Foderspannmålspriserna i Finland följer världsmarknadspriserna. På PTT konstaterar man att priset på havre och korn sjunker ganska rejält, med respektive 12 och 18 procent. Om foderpriserna sjunker blir djurproduktionen billigare i motsvarande mån, men risken är att helhetsefterfrågan sjunker, särskilt på kött.
Världsmarknadsefterfrågan på kött växer inte längre lika kraftigt och det beror främst på Kina och Indien. Den långsamma ekonomiska tillväxten och recessionen syns i bristen på efterfrågan, särskilt på kött.
Även i Finland har köttkonsumtionen minskat något. Överproduktionen på griskött har stabiliserats; produktionen sjunker inte mera lika mycket och producentpriserna är på uppgång. Finländarna konsumerar allt mera fjäderfäkött och föredrar särskilt kycklingfilé. Det ger ett underskott på filé på hemmamarknaden och ett överskott av andra kycklingdelar som igen exporteras. Bristen på filéprodukter leder till ett konstant importbehov och importen har också vuxit.
- Exporten av kycklinglår och -vingar är inte så lönsam, så det syns i omsättningen, säger Yrjölä på PTT.
Minskningen i köpkraften på grund av recessionen leder till att efterfrågan riktas mot basprodukter. Finländarna förutspås äta mera kyckling istället för det dyrare grisköttet.
- Om efterfrågan överlag skulle sjunka så visst skulle det bli en stor förändring, menar Kyösti Arovuori, ekonom på PTT.
Köttpriset ligger högre än förra året och det kan stiga med upp till 7,3 procent. En viss förbättring är att vänta i lönsamheten på husdjursgårdarna, eftersom foderpriserna sjunker, men å andra sidan syns så småningom effekten av minskad efterfrågan.
I det stora hela tror man på PTT att lantbruksproduktionens lönsamhet ligger på samma nivå som ifjol.
- Vi ser inga stora förändringar i kostnadsstrukturen, säger Yrjölä. Däremot sjunker ju inte energipriserna precis, så spannmålssidan ser en viss nedgång.
Vad gäller gödseln betonar man på PTT att det är en fråga om utbud och efterfrågan.
- Fastän gödselpriserna är höga så är det tajt i gödselproduktionen, kommenterar Arovuori.
- I och med finanskrisen ligger fabrikernas investeringar på is.
På Pellervos ekonomiska forskningsinstitut PTT tror man att livsmedelspriserna kommer att fortsätta stiga, även om de flesta priser steg redan i början av året. Höjningen av producentpriset har industrin överfört på konsumentpriserna, men handeln har också fått sin andel av prishöjningen.
Vad gäller producentpriset på mjölk varnar man på PTT för följderna av att exporten av mjölkprodukter inte kommer att växa lika kraftigt och att producentprishöjningen därför stannar av. Ändå är producentpriset på mjölk fortsättningsvis betydligt högre i Finland än i EU i genomsnitt och den prisnivån ska enligt Pellervo hålla i.
- Exporten är viktig inom mejeriprodukterna, påpekar Arovuori. Särskilt ostexporten till Ryssland är betydande och det har gett mjölksektorn exportinkomster.
Den inhemska långsiktiga efterfrågan på ost har däremot sjunkit något och efterfrågan på yoghurt avtar likaså. Efterfrågan på smör har stabiliserats på en förhållandevis hög nivå, men även tillväxten i efterfrågan på förädlade mejeriprodukter avtar.
Livsmedelsprisernas totalökning i år är ungefär 4,7 procent medan konsumentpriserna överlag stiger med 1,9 procent. Spannmålsprodukter och bröd stiger inte mera mot slutet av året, men de redan genomförda prishöjningarna ger en helhetsökning på 3,9 procent.
På PTT har man inte kunnat beräkna effekten av ändringarna i sockeraccisen, men hur som helst stiger läskedryckspriserna. Konsumentprisförändringarna är ganska drastiska i jämförelse med de övriga EU-länderna.
|
|
