Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 26.4.2024
 Grattis Teresia
15.2.2013 / Landsbygdens Folk
Regeringen måste sluta skära i jordbruksstöden
- Det här måste regeringen beakta då den slår fast Finlands budgetramar för de närmaste åren i slutet av mars. Det finns redan från tidigare, förutom dessa EU-beslut, ett akut behov av åtgärder från regeringen samt av jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) för att förbättra näringens lönsamhet, säger Holger Falck.
SLC-ordföranden påminner dock samtidigt om betydelsen av att regeringscheferna kunde besluta om långtidsbudgeten.
- Det var ett mycket viktigt beslut för att vi ska komma vidare och nu kan beredningen av innehållet i jordbruksreformen CAP2020 komma igång på allvar för att ta vara på de möjligheter som finns för att stöda det finländska lantbruket.
Holger Falck räknar inte med att EU-parlamentet kommer att förutsätta stora ändringar för att kunna godkänna långtidsbudgeten.
Hur mycket sänkningen av jordbruksbudgeten kommer att inverka på vårt gårdsstöd är inte helt klart ännu, men enligt Holger Falck ska man vara beredd på en genomsnittlig sänkning per år med drygt 15 euro per hektar. Detta alltså i fall man fördelar alla inkomststöden från EU på vår odlingsareal, produktionskopplade stöd och nuvarande tilläggsdelar medräknade.
Vad beträffar stöden i den andra pelaren, landsbygdsutvecklingsstöden, sjunker EU:s andel till Finland från 2,1 miljarder euro till 1,5 miljarder euro under hela sjuårsperioden. Det blir alltså en minskning med samma 600 miljoner euro som Finland fick tilldelad i ett skilt kuvert i de europeiska regeringschefernas beslut. Slutsumman landar vid samma 2,1 miljarder euro.
Det betyder en genomsnittlig årlig EU-finansiering på 300 miljoner euro i landsbygdsutvecklingspengar till Finland. Summorna baserar sig på prisnivån 2011.
EU:s finansiering av landsbygdsutvecklingspengarna kan vara minst 20 procent och till den kommer den nationella finansieringen.
Hur pengarna ska fördelas på de olika delprogrammen är dock helt öppet. Hittills har nivån på de delar som rör jordbruksnäringen direkt utgjort sammanlagt 1,543 miljarder euro eller genomsnittligt 214 miljoner euro årligen. Det är närmast LFA-stödet, det nuvarande miljöstödet samt stöden till djurens välmående och så kallade icke produktiva investeringar, som ingår i den summan.
Enligt regeringschefernas uttryckliga beslut ska förgröningen fortfarande hållas på 30 procent, men medlemsländerna ska själva få bestämma hur den förverkligas. Den så kallade ekologiska arealen får inte leda till att åker tas ur produktion och inte heller till försämring av jordbrukarnas inkomster. Vad det här i praktiken innebär klarnar senast då förordningarna om tillämpningen av reformen är klara.
Enligt toppmötets beslut kan medlemsstaterna också välja att flytta upp till 15 procent av direktstödet från EU över till landsbygdsutvecklingsstöden.
- Utgångspunkten för Finland är i alla fall att vi ska försöka hålla det direkta stödet i den så kallade första pelaren, säger Holger Falck. Det torde råda bred nationell enighet om den saken.
SLC-ordföranden påpekar vidare att det nu är dags att på allvar inleda förhandlingar om en fortsättning på 141-stödet för att trygga husdjursproduktionen och växthusodlingen i södra Finland.
- Nuvarande 141-avtal löper ut efter detta år och EU:s jordbruksreform tas i bruk först ett år senare. År 2014 torde det vara realistiskt att 141-stödet fortsätter enligt samma struktur som hittills.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab