|
|
15.2.2013 / Landsbygdens Folk
Mera ansvar och frihet för skogsägarna i kommande skogslag
- Skogsägarens rättsskydd förbättras, eftersom de särskilt viktiga miljöerna definieras noggrannare, och ägaren kostnadsfritt får förhandsinformation om områdena, säger överdirektör Juha Ojala på ministeriets avdelning för naturresurser.
I fall avverkningar begränsas på sådana områden och den ekonomiska förlusten blir mer "än ringa" ska skogsägaren ha rätt få avverka med dispens. Förlusten anses vara mer än ringa om den är större än fyra procent av det samlade marknadsvärdet på fastighetens trädbestånd eller 4.000 euro. Ett annat alternativ är att söka om miljöstöd i stället för att avverka.
Större områden beaktas i naturvårdslagen.
Mindre värdefulla trädslag kommer att godkännas som förnyelsematerial, meningen är att andelen blandskog ska öka. Trädslag som kommer att godkännas direkt i lagtexten är exempelvis lönn, klibbal, ek, vresalm, skogsalm och ask. Med plantor av glasbjörk kommer man bara att få anlägga plantbestånd på torvmark, försumpade delar av momark och tät ler- eller siltdominerad jord.
På övriga växtplatser får glasbjörkens andel vara högst 20 procent av de utvecklingsdugliga plantorna, dock upp till 50 procent i norra Finland.
Tidsgränserna för skogsförnyelse slopas, skogsägaren ska kunna bestämma omloppstiden på sitt bestånd.
Den nya lagen ska uppmuntra till ett skogsbruk som leder till biologisk mångfald, mera blandskog och mera naturenliga miljöer. Hoppet är att åstadkomma allt detta och samtidigt öka skogsbrukets lönsamhet genom att ge skogsägarna bara morötter och ingen piska.
- Ta till exempel en yngre skogsägare som behöver investera i ett hus, för honom är det förnuftigt att kalhugga och ta ut vinsten. Ett par i sjuttioårs åldern som vill lämna över skogen till nästa generation kan däremot upprätthålla beståndet med höggallring, föreslår Juha Ojala.
Enligt lagförslaget får man lämna in en anmälan om användning av skog 7 dagar innan avverkningen börjar istället för 14 dagar som i nuvarande lagen.
För förnyelse av skogen finns det många nyheter i lagförslaget: kalhyggen på mindre än 0,3 hektar berörs inte av någon förnyelseskyldighet, inte heller dikad torvmark som är lågproduktiv. Plantering, sådd och naturenlig förnyelse berörs av samma bestämmelser.
- Vi ville att plantering, sådd och naturenlig förnyelse skulle ha samma position i lagen. Förut har det inte funnits någon bestämmelse om hur stort plantbestånd man måste måste få till stånd med naturlig förnyelse, berättar överdirektör Juha Ojala.
Hyggen som berörs av förnyelseskyldigheten ska beroende på skogens geografiska läge förnyas inom 7-25 år. Ett livskraftigt bestånd av 30 cm höga plantor ska enligt lagförslaget åstadkommas inom tidsgränsen, oberoende av vilken förnyelsemetod som används.
Gällande dikade torvmarker är tanken att helt enkelt ge upp om de inte ger tillräcklig avkastning, och låta skogarna återgå till sitt naturtillstånd som kärrmarker. Under 60- och 70-talen dikades områden som inte var lämpliga för skogsbruk, där skogen inte växer tillräckligt bra för att vara lönsam. På de här områdena kan ägaren hugga skogen och få en del inkomster från hygget.
- När träden är borta och dikena kanske dessutom täpps till bildas ett kärr. Forststyrelsen har praktiska erfarenheter av den här typen av förnyelse, där ripor på kort tid flyttat in, säger Ojala.
Skogsområden menade för rekreationsbruk på detaljplaneområde eller ett område med generalplan kommer inte att beröras av skogslagen. Det är detaljplanen som avgör hur de ska skötas, detta för att undvika motstridigheter.
Lagförslaget ska på många sätt förenkla lagstiftningen. Förfarandet med anmälan om anläggande av plantbestånd utgår, liksom kravet på markberedning. Det finns situationer där markberedning inte är nödvändig, eller inte kan utföras. Det gäller till exempel i norr där renskötseln omöjliggör markberedning på stora områden, säger överdirektör Juha Ojala.
|
|
