Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 26.4.2024
 Grattis Teresia
1.2.2013 / Landsbygdens Folk
Parlamentets jordbruksutskott lindrar CAP-förslaget betydligt
Parlamentet röstar om utskottets förslag i mitten av mars, men före det borde stats- och regeringscheferna ha godkänt långtidsbudgeten 2014-2020. Meningen är att de ska ta ställning till den saken nästa vecka. De flesta medlemsländerna är inställda på att minska sina avgifter till EU, frågan är kanske närmast hur nedskärningarna drabbar unionens utgiftsposter.
Det förslag som parlamentets jordbruksutskott har kommit fram till är för sin del godkänt med förbehållet att finansieringen håller i unionens jordbruksbudget.
- Min förhoppning är att de inte skär mycket ner på sektorns fonder, för det skulle innebära att den kompromiss vi nådde inom utskottet riskerar att rivas upp under plenarmötet, sade således jordbruksutskottets italienske ordförande Paolo de Castro i början av den här veckan.
Målsättningen är i alla fall fortfarande att ministerrådet och EU-parlamentet ska ha nått en överenskommelse om ett förslag i juni, det vill säga under Irlands ordförandeskap.
- För Finland är utskottets ställningstagande i vilket fall som helst positivt om man ställer det mot tidigare förslag, säger Holger Falck.
Speciellt nöjd är SLC-ordföranden med förslaget att minimiarealen för tre grödor höjs till 30 hektar jämfört med kommissionens gräns på 3 hektar. Dessutom skulle det räcka med två grödor norrom 62 breddgraden.
- Det här är en betydlig lättnad som gör att det är vettigt att försöka idka seriös odling på mindre gårdar också efter att reformen trätt i kraft.
Enligt utskottets förslag skulle förgröningsreglerna inte heller gälla jordbruk på under tio hektar. I övrigt anser utskottet att tre procent och efter 2016 fem procent av arealen räcker för så kallade ekologiska fokusområden, medan kommissionen ansett att sådana områden ska utgöra sju procent av den samlade arealen.
Därutöver anser utskottet att förgröningsreglerna inte ska innebärare ytterligare pålagor för de gårdar som är med i de kommande miljöersättningsprogrammen. Om gården är med räcker det som förgröningsåtgärd.
Parlamentsutskottet vill därutöver att länderna ska kunna koppla 15 procent av stödet till produktionen. Det skulle möjligtvis även gå att binda stödet till produktionen för fler sektorer än i dag.
- För Finland har vi visserligen en option på 15 procent sedan tidigare, men utskottets ståndpunkt kan ha en gynnsam betydelse eftersom det erkänner att det finns ett behov att styra stödet till vissa produktionsgrenar också i andra länder.
- I Finland har vi många produktionsgrenar som hyser förhoppningar om produktionskopplade stöd. Om alla förhoppningar ska uppfyllas skulle det kräva en större andel än 15 procent. Å andra sidan ska vi inte blunda för att det enhetliga gårdsstödet minskar i fall vi binder en allt större del av stödet till produktionen. Och fastän de så kallade tilläggsdelarna stegvis upplöses i det enhetliga stödet så blir det en nettominskning med genomsnittligt cirka tio euro per hektar under den nästa finansieringsperioden på grund av mindre anslag för gårdsstödet.
Parlamentets jordbruksutskott har även valt en annan linje än kommissionen kring plöjning av torvmarker. Kommissionens förslag gick ut på att man inte längre skulle få plöja på en hittills obearbetad torvmark. Det skulle ha betytt att det inte längre hade varit möjligt att röja torvmark. Särskilt Finland, och även i någon mån Sverige och Irland skulle ha drabbats av det här.
- Det hade blivit orättvist mot oss, om man jämför med andra länders odlingspotential, anser Holger Falck.
Det råder dock ännu olika åsikter om plöjningen borde förbjudas eller inte, och en debatt kring frågan är nog att vänta inför parlamentets röstning i mars.
Utskottets förslag omfattar även kravet att omfördela en del av gårdsstödet till unga jordbrukare.
- Hittills har vi haft ett nationellt inkomststöd till unga jordbrukare på C-området. Fullmakten att betala ut det här stödet finns kvar, men det måste utredas om man kan rikta både gårdsstöd och nationellt stöd till unga jordbrukare.
Vidare har parlamentsutskottet gått in för att jordbrukarna kan bilda producentorganisationer med rätt att förhandla om producentpriser.
Förslaget innehåller dessutom en möjlig överföring av medel från gårdsstödet till landsbygdsutvecklingsstöden. Det är alltså inte en obligatorisk överföring, men den finns där.
I vilket fall som helst så blir det högst sannolikt ett uppskov av CAP-reformen med ett års tid. Det berör också ikraftträdandet av det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet och vi får i så fall leva ännu 2014 enligt det nuvarande programmets regler. Det gäller alltså också LFA- och miljöstöden, som hör under landsbygdsutvecklingsprogrammet. Pengarna beviljas dock troligtvis enligt den finansieringsperiod som träder i kraft om ett år. Den nationella beredningen av de nya villkoren fortsätter nu enligt utgångspunkten att det blir ett års fördröjning.
Vidare gick jordbruksutskottet ut med budet att sockerkvoterna bör finnas kvar till 2020.
- Det skulle vara en positiv sak för vår betodling, säger Holger Falck. Det ger först och främst en signal till sockerindustrin om att fortsätta produktionen i vårt land.
Jordbruksutskottet höll på linjen att mjölkkvoterna bör slopas, men vill införa ett annat system där man ska kunna begränsa produktionen när priserna sjunker.
När det gäller förhandlingarna mellan Finland och EU-kommissionen om 141-stödet borde målet enligt Holger Falck vara att Finland inom första halvan av detta år ansöker av EU-kommissionen om förlängning. Avtalets längd borde åtminstone motsvara den kommande finansieringsperioden, det vill säga avtalet borde hålla till och med 2020.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab