Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 onsdag 24.4.2024
 Grattis Albert
30.11.2012 / Landsbygdens Folk
Oenighet om långtidsbudgeten riskerar att försena CAP-reformen
Det är ännu oklart när nästa toppmöte kan arrangeras. Saken brådskar och behandlingen borde därför fortsätta redan i januari med sikte på en definitiv överenskommelse. Mycket beror på hur snart nästa ordförandeland Irland kan organisera ett nytt toppmöte.
Utgångspunkten för de fortsatta diskussionerna är ett nytt kompromissförslag som EU-rådets ordförande Herman Van Rompuy presenterade under toppmötet. För jordbruket innehåller förslaget vissa lindringar i sparåtgärderna.
I den första pelaren skulle anslagen för gårdsstödet sänkas med "endast" 9 miljarder euro till 277,852 miljarder euro. I sitt första förslag ville Van Rompuy skära bort 17 miljoner euro. Detta innebär att den tidigare aviserade nedskärningen inom gårdsstödet skulle lindras från fem procent till två procent. De planerade strykningarna inom landsbygdsstöden skulle däremot bli kvar och utfalla starkare.
Inom den andra pelaren för landsbygdsprogrammen skulle 8,3 miljarder euro skäras bort ur kommissionens förslag. Därmed skulle anslaget totalt minska med drygt 12 miljarder euro, jämfört med den löpande perioden 2007-2013.
Van Rompuy vill i stället ge ett urval länder en extra tilldelning. På förslag är 700 miljoner euro för Österrike, en miljard euro för Italien, 500 miljoner euro för Finland, 150 miljoner euro för Slovenien och 20 miljoner euro för Luxemburg.
Förslaget innehåller också ett minimibelopp för gårdsstödet, framför allt för att tillfredsställa de baltiska länderna. År 2020 ska jordbrukarna i alla medlemsländer garanteras ett minsta gårdsstöd på 196 euro per hektar.
De övriga elementen Van Rompuys första kompromissförslag förblev oförändrade. Bland annat skulle medlemsländerna få överföra 15 procent av stöden mellan båda pelarna i valbar riktning. Stödtaket för stora gårdar skulle bli frivilligt för varje medlemsland.
Herman Van Rompuy kommer att arbeta vidare på förslaget till långtidsbudget under de närmaste veckorna. Han uppger att parterna har visat tillräckligt stor vilja till flexibilitet för att en uppgörelse kan ske möjligast snart. Nu måste det förhandlas.
Det är ännu svårt att bedöma hur en slutlig kompromiss kommer att se ut. De nettobetalande länderna pockar fortfarande på kännbara nedskärningar medan Frankrike, Spanien, Italien, Irland och Rumänien uppges kräva sex tilläggsmiljarder för jordbruket.
Till slut måste också EU-parlamentet ge sitt samtycke till långtidsbudgeten. Parlamentets ordförande Martin Schultz påminde toppmötet om att en bred majoritet i parlamentet stöder en långtidsbudget som i stor sett motsvarar kommissionens budgetförslag.
Enligt Schultz är man i parlamentet medveten om att kompromisser är nödvändiga. Men ju mer medlemsländerna avviker från kommissionens förslag, desto mindre är sannolikheten att parlamentet godkänner paketet, varnade Schultz.
De utdragna förhandlingarna om långtidsbudgeten kommer i varje fall att påverka processen om CAP-reformen, som fortfarande saknar tillförlitliga siffror att falla tillbaka på. Teoretiskt är det ännu möjligt att klubba av CAP-reformen före nästa sommar under Irlands ordförandeskap.
I så fall kan reformen träda i kraft i början av 2014 som planerat. Men det förutsätter en överenskommelse i rådet om långtidsbudgeten senast i februari.
Ett problem är att parlamentets jordbruksutskott har planerat att behandla CAP-reformen den 23 och 24 januari för att kunna bereda en omröstning i plenum i mars. Parlamentet vill ha klara besked om långtidsbudgeten innan man besluter om CAP-reformen.
Tidtabellen blir knapp. Om det går illa kan CAP-processen dra ut till hösten, då Litauen leder EU-rådet. I värsta fall kan reformen försenas ända till 2015.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab