|
|
1.6.2012 / Landsbygdens Folk
Enorma variationer i hur vårbruket framskrider i Nyland
När Landsbygdens Folk ringer upp växtodlingsagronom Patrik Erlund vid Nylands Svenska Lantbrukssällskap är han i full fart med att etablera sällskapets försök på Stor-Sarvlaks gård i Lovisa. Han beskriver vårbruket i landskapet som knaggligt.
- Man kom i gång sent i hela landskapet och sedan har det helt enkelt förlöpt rätt så långsamt. Nu börjar ändå vårbruket i västra och delar av mellersta Nyland vara rätt så långt på väg, medan man i östra Nyland ännu inte kommit särskilt långt.
Erlund konstaterar att de regionala och lokala variationerna i år är större än på väldigt länge.
- Jag har svårt att komma ihåg när vi skulle ha varit med om så här stora variationer i Nyland och nu pratar jag uttryckligen om variationerna. Också på riktigt lokal nivå finns det stora variationer, till och med från skifte till skifte.
Den här våren har ofta de plöjda skiftena visat sig vara rätt så blöta och det har tagit länge innan det blivit tjänligt där, medan igen skiften som lämnats i stubb varit tjänliga tidigare.
Också åkrar där man utfört någon form av lättare bearbetning som till exempel kultivering eller tallriksharvning har varit betydligt torrare och har också haft ett finare bruk.
Grovt bruk och källögon som pressar upp vatten ställer onekligen till det för jordbrukarna i år.
- På många skiften har det bildats ett lager av vatten, ja någonting av en vattenmadrass, säger Erlund.
Våren har varit exceptionell och orsakerna är flera.
- Det kan vara de tjälfria vintrar vi haft som lett till det här och sedan förstås det faktum att snön låg kvar länge, i synnerhet i östra Nyland, och de regn vi fått under våren har naturligtvis gjort sitt till, sammanfattar han.
Det grova bruket har varit ett gissel på många ställen men i synnerhet i Borgå, Lovisa och Lappträsk. En del jordbrukare har överhuvudtaget inte kunnat göra någonting på skiften med styvare lerjordar. Jordbrukarna berättar att om man försöker harva på skiftena så kommer helt enkelt bara så kallad råjord upp och en konventionell s-pinnharv vill inte gå ens gå ner ordentligt i matjorden.
Flera stora driftsenheter i östra Nyland som har ett omfattande inslag av lerjordar har därför ännu en stor del av arealen osådd.
|
|
