|
|
24.2.2012 / Landsbygdens Folk
Copa-Cogeca sågar CAP-förslaget
För jordbrukarna är en långfristig planering viktig. I stället presenterar EU-kommissionen ett förslag som skapar osäkerhet inför framtiden. Kommissionen har försummat sin chans att stärka jordbrukets ekonomiska betydelse, heter det i utlåtandet.
Kritiken koncentreras framför allt på förslagen till förgröning, med sina detaljerade krav. Copa-Cogeca framhåller att utgångsförhållandena för EU:s tolv miljoner jordbrukare är mycket varierande och påtalar att detta inte beaktas tillräckligt.
Enhetliga föreskrifter för alla jordbrukare är sannolikt det minst effektiva sättet att nå fördelar för miljön. Sannolikt blir resultatet det motsatta, skriver Copa och Cogeca.
Jordbrukarna kan vänta sig högre kostnader, produktivitetsförluster och en sänkt konkurrenskraft. Det är inte vettigt att föreskriva att varje gård ska ta sju procent av sin areal ur produktion då världen frågar efter mer mat, heter det i utlåtandet.
Förgröningskraven är alltför kantiga och passar inte i jordbrukets verklighet. Tillsammans med de nuvarande tvärvillkoren bidrar de nya bestämmelserna till mer byråkrati för såväl jordbrukare som myndigheter.
I samband med presentationen av utlåtandet framhävde Copa-chefen Gerd Sonnleitner behovet att åtgärder som gynnar miljön, men detta får inte ske på bekostnad av jordbrukets produktivitet, effektivitet eller sysselsättning.
Sonnleitner efterlyste en EU-förteckning över vettiga miljöåtgärder, utgående från en konsultation med medlemsländerna. Han framhöll att jordbrukarna känner sin omgivning och borde därför själva få välja de åtgärder som bäst gynnar de lokala förhållandena.
Förteckningen kunde omfatta både ettåriga åtgärder och åtgärder som sträcker sig över en period av flera år. Merkostnaderna för frivilliga åtgärder borde ersättas via landsbygdsstöden.
Enligt Copa-Cogeca måste gröna åtgärderna löna sig för både jordbrukare och samhälle - en win-win-situation som är till nytta för miljön och samtidigt medför positiva följder för gårdens produktivitet och lönsamhet.
Copa-Cogeca välkomnar i princip förslaget att gårdsstöd bör öronmärkas för aktiva jordbrukare. Däremot kritiserar man EU-kommissionens definition av så kallade aktiva jordbrukare. Kommissionen anser att en aktiv jordbrukare ska förtjäna minst fem procent av sin inkomst från jordbruket, men detta blir alltför tungrott. Denna fråga borde i stället regleras lokalt av medlemsländerna inom ramar som fastställs av EU.
Ett av huvudförslagen i reformplanerna är att minska höga gårdsstöd på över 150.000 euro genom att kapa dem kraftigt upp till det maximala stödet på 300.000 euro. Detta avvisas bestämt av Copa och Cogeca. Ett förslag att stryka fem procent av stöden för mindre gynnade områden i den första pelaren betecknas av Copa och Cogeca som ett dolt försök sänka gårdsstöden.
Enligt Sonnleitner måste jordbrukspolitiken fylla två viktiga förutsättningar för att framöver förbättra jordbrukets växelverkan med samhället.
För det första måste en säker livsmedelsförsörjning tryggas mot bakgrunden av en globalt växande efterfrågan, knappare jord- och vattenresurser och följderna av klimatförändringen.
För det andra bör jordbruket ges möjlighet att bidra till den nödvändiga ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetsplatser. Lösningen är att öka det europeiska jordbrukets effektivitet och produktivitet - på ett hållbart sätt, sade Sonnleitner.
Kostnaderna för en sådan jordbrukspolitik, mindre än en procent av BNP, kan betraktas som en extremt god investering för EU, sammanfattade Gerd Sonnleitner.
|
|
