|
|
3.2.2012 / Landsbygdens Folk
Viktigt att hela Finland hålls som LFA-område
I de delar av reformen som handlar om den andra pelaren har EU-kommissionen föreslagit övre gränser för LFA-stödet på 250 euro per hektar och 300 euro för bergsområden. De här gränserna ska enligt kommissionen bli absoluta, medan vi i dagens LFA-stöd talar om genomsnittliga nivåer. Nivåerna är enligt SLC för låga med tanke på de klimatförutsättningar under vilka de finländska jordbrukarna har att konkurrera med andra EU-producenter.
SLC-styret kan inte heller gå med på kommissionens krav på en sänkning av LFA-stödet ovanför en viss areal. Motiveringen är att Finland har rätt till LFA-stöd på grund av klimatet. De enskilda gårdarna har därmed samma svårigheter på sin areal oavsett storleken.
SLC anser vidare att LFA-stödet bör utbetalas enligt den areal som ingår i förbindelsen. Areal kan tas med i förbindelsen enligt fastslagna principer, det vill säga åkrar som odlats av hävd och åkrar som ingått på vår väntelista från 2004. Den nuvarande regeln om en övre åldersgräns bör finnas kvar i LFA-stödet anser SLC.
Kommissionens krav på att stödet i framtiden utbetalas först efter att kontrollerna utförts kan SLC inte gå med på. Nuvarande praxis med förskott, så att LFA-stödet delas upp i två utbetalningar bör bibehållas.
När det gäller miljöstödet i CAP-reformen så bör nuvarande strukturen med miljöstödsprogram bibehållas, anser SLC.
- Basmiljöstödet ger alla intresserade jordbrukare möjlighet att göra en miljöinsats utöver de normala villkoren, är motiveringen. Vill man styra miljöinsatserna är detta möjligt genom tilläggsåtgärder eller specialmiljöstöd.
Miljöstödet bör liksom LFA-stödet utbetalas enligt den areal som ingår i förbindelsen. I motsats till LFA-stödet anser SLC dock att åldersgränserna för miljöstödet kan avskaffas.
SLC motsätter sig kommissionens förslag att placera den ekologiska produktionen i en egen grupp utanför miljöstödet. Miljöstöd bör kunna utbetalas till ekoproduktionen också i fortsättningen. Blir den ekologiska sektorn en egen grupp innebär det bara mer förvaltning och övervakning.
I kommissionens förslag ingår också att införa miljöelement i det direkta gårdsstödet. Det kan SLC i sig omfatta i fall miljöelementen är anpassade till finländska förhållanden. I det sammanhanget anser SLC att kommissionens krav på tre odlingsväxter på en gård inte ska behöva gälla områden med LFA-status. Där skulle nuvarande krav på två grödor med vissa undantag räcka.
När det gäller kommissionens förslag om en andel ekologiska områden på minst 7 procent på varje gård tycker SLC andelen bör vara lägre på LFA-områden.
SLC kan inte heller omfatta att EU:s vattenskyddsdirektiv ska vara ett tvärvillkor i gårdsstödet.
Till kommissionens förslag om att rikta en del av det direkta stödet till unga jordbrukare ställer SLC sig positivt. Som utbetalningsgrund bör dock hela den unga jordbrukares odlingsareal användas, inte bara landets gårdsvisa genomsnittsareal så som kommissionen nu föreslår. Det här skulle vara motiverat i och med att stödet utbetalas under högst fem år och så länge jordbrukaren eller äkta hälften är under 40 år.
Också när det gäller förslaget att rikta stöden till aktiva odlare håller SLC med. Styrelsen påpekar dock att definitionen på en aktiv odlare bör vara nationell.
Kommissionens förslag om skilda villkor för ett stöd till små gårdar bör vara frivilligt enligt SLC. Så som förslaget nu är utformat leder det bara till mer byråkrati och till dubbla stödsystem.
Vidare framhåller SLC att en del produktionsgrenar fortfarande är beroende av produktionskopplade stöd. Således betalas produktionskopplat EU-stöd i Finland för mjölkproduktion samt nötkött och får samt för odling av stärkelsepotatis och för protein- och oljeväxter. SLC kräver att Finland således bör ingå i den grupp av medlemsländer som får betala ut mer än tio procent av de direkta stöden som produktionsbundna stöd.
När det gäller nationella regler, till exempel avträdelsesystem inom jordbruket under följande programperiod, så beror möjligheterna på vad kommissionen tillåter i kommande regler för statsstöd. SLC påminner om att avträdelsesystemet är en av de viktigaste jordbrukspolitiska åtgärderna för att få in unga jordbrukare i näringen.
SLC påminner vidare om att Finland sedan EU-inträdet använt nationellt stöd för att kompensera bristerna i de EU-finansierade stöden. Kommissionens förslag till CAP-reform minskar inte på något sätt behovet av nationella stöd, tvärtom leder förslaget till ett större behov av nationella lösningar för att jordbruksproduktionen ska kunna bibehållas i hela EU.
Kommissionens förslag bygger vidare på att ett register med stödrätter byggs upp för varje medlemsland. Men ett sådant register har Finland redan byggt upp. SLC motsätter sig att nuvarande register med stödrätter dras in och ett nytt bildas våren 2014. Det skulle innebära extra byråkrati och skapa oreda på bland annat arrendemarknaden.
|
|
