Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 lördag 20.4.2024
 Grattis Arla
2.12.2011 / Landsbygdens Folk
Friare jordbrukshandel belastar klimat och miljö
Samtalen om en liberalisering av världshandeln och klimatskyddet borde i framtiden föras parallellt och inte separat från varandra. Anledningen är att avregleringen av jordbruket framkallar oönskade miljöpåföljder som måste stävjas med gemensamma regler. Det anser tyska forskare vid Potsdam-institutet för klimatkonsekvensforskning. Forskarna har påvisat svåra målkonflikter mellan livsmedelsförsörjning och klimatskydd i en rapport som baserar sig på datorsimulation.
En tilltagande, global liberalisering av marknaderna för jordbruksprodukter skulle på lång sikt sänka produktionskostnaderna för livsmedel. Men avregleringen genomförs i första hand på bekostnad av miljö och klimat, exempelvis då skogar röjs till åker.
Potsdam-institutets ledande forskare Hermann Lotze-Campen anser att problematiken borde tas upp till diskussion på stora miljömöten. Det institutionaliserade skyddet av skogar är avgörande för möjligheterna att nå ambitiösa utsläppsmål.
Lotze-Campen påminner om att detta är en av de viktigaste punkterna under de globala klimattoppmötet i Durban, COP-17, som pågår denna vecka.
En avreglering måste inte vara av ondo. Avregleringen av handeln ger möjligheter att förbättra den globala livsmedelshushållningen. Men detta förutsätter att det internationella samfundet fastställer gemensamma regler för hanteringen av jordbrukets miljöpåföljder.
Forskarna har granskar tre scenarier för utvecklingen av världshandeln mellan åren 2005 och 2045. På basen av kalkylerna har de dragit intressanta slutsatser om växelverkan mellan jordbrukshandeln och bruket av jord och natur.
Handeln med spannmål och socker, samt soja och kött har mer än tiodubblats sedan år 1950, konstaterar studiens huvudförfattare Christoph Schmitz. Han konstaterar att en utvidgning av den globala handeln med jordbruksprodukter kan få drastiska följder för världsklimatet, förutsatt att inga nya regler införs.
Den viktigaste orsaken är att produktionen i en liberaliserad världsmarknad har en tendens att förskjuta sig till tropiska regioner. Där utvidgas jordbruksproduktionen med negativa följder för miljön.
Om alla hinder för världshandeln avvecklas fram till år 2045, skulle värdet av den globala handeln med jordbruksprodukter falla med elva biljoner US-dollar under fyra årtionden. Inbesparingen motsvarar en tiondel av hela handeln, fastslår Schmitz.
Samtidigt ökar utsläppen av jordbrukets drivhusgaser med 15 procent, jämfört med ett scenario där världshandeln inte avregleras. Ett mellanscenario med en begränsad marknadsöppning tyder på inbesparingar till ett värde av 6,5 biljarder US-dollar och cirka tio procent mer klimatskadliga emissioner.
I fall av en liberalisering skulle Latinamerika bli den stora vinnaren med avseende på export av spannmål och oljeväxter. Detta skulle å andra sidan förorsaka betydligt högre miljökostnader än någon annanstans i världen.
Forskarna har anledning att tro, att den ökade växtodlingen skulle ske på bekostnad av regnskogarna i bland annat Amazonas. Exporten av jordbruksprodukter från Nordamerika och Europa skulle minska i motsvarande mån.
Kina har potential att bli en viktig exportör av kött. Inom djurhållningen tyder beräkningarna på absolut sett stigande utsläpp av drivhusgaser men skillnaderna mellan de beräknade scenarierna är inte särskilt stora.
Studien jämför flera olika optioner för framtiden. Avtal om frihandel borde i framtiden kombineras med regler mot rovdrift av skogar. Den billigare livsmedelsproduktionen ger möjlighet till inbesparingar som täcker merkostnaderna för klimatskyddet. Omvänt kunde inbesparade kostnader för nya emissionscertifikat finansiera kompensationer för åtgärder som hindrar omvandling av skog till jordbruksmark.
En hållbar utvidgning av jordbruksproduktionen förutsätter emellertid mer resurser för forskning och utveckling av bättre odlingsmetoder, anser forskarna. Investeringarna i avkastningshöjande metoder har minskat de senaste åren. Särskilt i utvecklingsländerna kunde mycket förbättras på den punkten, anser Lotze-Campen.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab