|
|
23.9.2011 / Landsbygdens Folk
Jordbruket fördröjer Islands EU-samtal
Förhandlingarna om Islands medlemskap i EU kan fördröjas med några månader. Anledningen är ett gräl inom regeringen om förhandlarnas behov av fullmakter för att anpassa Islands och EU:s jordbrukspolitik till varandra.
EU:s ministerråd förutsätter att en tidsplan ska lämnas in till Bryssel innan förhandlingarna om ett medlemskap kan fortsätta. Dessutom måste samtliga 27 medlemsländer godkänna planen, uppger tidningen Fréttablaðið.
Ifrågavarande tidsplan ska innehålla uppgifter om Islands beredskap att anpassa jordbruket till unionens regelverk. Utan tidsplanen kan det polska ordförandeskapet inte inleda förhandlingarna om ett medlemskap.
Det är jordbruksminister Jón Bjarnason som vägrar att genomföra några förändringar i det isländska regelverket för jordbruk utan specifika mandat. Bjarnason anses vara EU-motståndare och har ingen brådska med EU-förhandlingarna.
I ett uttalande för Fréttablaðið sade Bjarnason att det inte är givet att ministeriet ska ta fram den tidsplan som EU-kommissionen efterlyser. Enligt tidningen anser Bjarnason att han inte kan överskrida sitt mandat från parlamentet Alltinget.
Mandatet omfattar enbart ett samtycke till förhandlingar. Ministern ser sig inte befullmäktigad att förhandla om anpassningar av Islands jordbruk till EU-politiken före folkomröstningen om EU.
Utrikesminister Össur Skarphéðinsson har på uppdrag av statsminister Jóhanna Sigurðardóttir skickat EU några av de dokument som Bryssel har frågat efter. Skarphéðinsson anser i motsats till Bjarnason att tidsplanen för jordbruksförhandlingarna kan lämnas in när som helst. Fullmakterna utgör inget problem, betonar utrikesministern.
EU har signalerat beredskap att acceptera en plan för hur jordbrukets EU-anpassning ska arrangeras efter folkomröstningen, om islänningarna hellre vill ha det så. Men helt utan plan kan EU inte starta några förhandlingar.
Island kräver omfattande undantagsbestämmelser för sitt jordbruk. Mellan Island och EU finns stora motsättningar om djurhållning, mjölkkvoter, glesbygd och gränsskydd. Islänningarna önskar sig också en förenklad EU-administration för att inte byråkratin ska kväva hela näringen.
De isländska jordbrukarna bekräftade tidigare i år sina krav vid den årliga jordbrukarkongressen Bondetinget. Jordbrukarna vill behålla stödet till jordbruksnäringen och de omfattande skyddstullar för import av livsmedel som redan produceras i Island.
Bland annat kräver bönderna att Island ska få bibehålla sitt nuvarande nationella stöd till jordbruket. Stödet får inte sänkas. Det totala jordbruksstödet uppgår till nästan 60 procent av produktionsvärdet.
Islänningarna vill hålla kvar sina tullar på jordbruksprodukter från andra EU-länder, med beaktande av Islands nuvarande förpliktelser gentemot WTO. Om tullarna måste sänkas, bör detta kompenseras.
Det isländska jordbrukets intressen måste fullständigt skyddas med hänsyn till landets ringa marknadsandel och det geografiska avståndet till EU-marknaden, inskärper bönderna.
Man utgår från att hela Island ska utgöra ett enhetligt område för EU-bidrag och subventioner. Samma stöd ska gälla överallt. Hela Island är beläget över den 62:a breddgraden, där gränsen för EU:s arktiska stöd har dragits.
Enligt en färsk opinionsundersökning vill en majoritet av islänningarna (63,4 procent) förhandla vidare om ett medlemskap för att därefter ta ställning till resultatet i en folkomröstning. En dryg tredjedel (37 procent) av de tillfrågande uppgav att de vill avbryta förhandlingarna med EU omedelbart. Andelen islänningar som stöder fortsatta förhandlingar har minskat något sedan januari. Oavsett detta, motsätter sig två av tre islänningar fortfarande ett medlemskap i EU.
Regeringen räknar med att folkomröstningen ska äga rum våren 2013. Förhandlingarna om ett medlemskap med EU blev aktuella för tre år sedan i samband med den svåra ekonomiska krisen i Island.
|
|
