Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 5.5.2024
 Grattis Ulrik
25.3.2011 / Landsbygdens Folk
EU-länderna oense om agrarpolitikens mål
En majoritet av EU:s medlemsländer har ställt sig bakom det ungerska EU-ordförandeskapets förslag till rådslutsatser för den framtida jordbrukspolitiken. Sju EU-länder ansåg att de inte kunde stöda slutsatserna, av olika orsaker.
De så kallade rådslutsatserna är ett slags vägkost till kommissionen om medlemsländernas åsikter och önskemål om den nya jordbrukspolitiken efter år 2013. Men alla medlemsländer var inte nöjda med förslaget.
Rådets ordförande, Ungerns jordbruksminister Sándor Fazekas har de senaste veckorna försökt sammanfatta en text som skulle tillfredsställa hela församlingen. Men EU-länderna är splittrade om jordbrukspolitiken och det återspeglade sig i debatten.
Den viktigaste tvistefrågan är fördelningen av gårdsstöden mellan medlemsländerna. Alla länder är mer eller mindre eniga om att gårdsstöden i framtiden ska fördelas mer rättvist, men diskussionen visade att rättvisa är ett tänjbart begrepp.
Generellt efterlyser de nya medlemsländerna en jämnare fördelning av gårdsstöden än vad t.ex. Frankrike och Tyskland är beredda att gå med på. I debatten gav Polens jordbruksminister Marek Sawicki klart besked om vad man är ute efter. Detta gav det ungerska ordförandeskapet anledning att komplettera sin text med krav på en stegvis avveckling av principen för historiska referensperioder. Resultatet var att Polen bytte sida och gick in för att stöda det ungerska förslaget.
Men de baltiska länderna lät sig inte tillfredsställas av kompromissen. I Estland, Lettland och Litauen betalas de lägsta arealstöden i EU, delvis under 100 euro per hektar. De tre länderna valde att ställa sig utanför rådslutsatserna.
De liberala EU-länderna Sverige, Danmark, Storbritannien och Malta kunde i sin tur inte omfatta textens krav på en stark jordbrukspolitik och en rimlig budget för jordbruket. Ett avsnitt med krav på en fortsättning av gårdsstöden föll inte heller länderna i smaken.
Enligt Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson uppfyllde texten inte Sveriges höga ambitioner för fortsatta reformer och mer marknadsorientering. Svenskarna efterlyste också mer miljö och krävde en mer rättvis fördelning av gårdsstöden.
Kärnan i den ungerska texten var att EU också i fortsättningen behöver en stark jordbrukspolitik på två pelare med erforderlig finansiering, direkta stöd och en aktiv landsbygdspolitik. Ministrarna förhåll sig allmänt taget positiva till förslagets gröna inslag, under förutsättning att de förverkligas på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Finland hörde till de stater som ställde sig bakom beredningens förslag.
Slutligen måste rådsordföranden Fazekas inse att rådet inte kunde nå enighet. Han förklarade i stället att en kvalificerad majoritet av EU-ministrarna hade godkänt hans förslag till rådslutsatser. Frågan är därmed slutbehandlad.
Agrarkommissionär Dacian Cioloș berömde Fazekas och betecknade rådslutsatserna som en god grund för en fortsatt diskussion med EU-parlamentet. Enligt Cioloș kan en del av meningsskiljaktigheterna säkert ännu slipas bort.
Men Cioloș vidhöll att han fortfarande håller fast vid sitt impopulära krav på ett tak för gårdsstöden. Höga betalningar till enskilda mottagare måste begränsas för att allmänheten också i fortsättningen ska acceptera CAP, löd hans argument.
Slutligen ställde sig 19 medlemsländer bakom rådslutsatserna. Nästa steg blir att kommissionen presenterar ett konkret förslag till reform i oktober eller november. Den egentliga kraftmätningen börjar i samband med budgetmanglingarna.
Rådet diskuterade också Nederländernas förslag till en förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt förslaget borde medlemsländerna få större rörelsefrihet, samtidigt som riskanalys skulle införas i stödkontrollen. Stödsystemen borde också förenklas och i samband därmed kunde kostnaderna för administrationen sänkas. Detta förslag godkändes av 25 länder, däribland Finland.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab