Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 26.4.2024
 Grattis Teresia
17.12.2010 / Landsbygdens Folk
Jordbruksministrar är nöjda med EU:s nya mjölkpaket
EU:s jordbruksministrar välkomnade på måndagen EU:s nya förslag till nya regler på mjölkmarknaden. Reformen siktar på att stärka mjölkproducenternas ställning gentemot mejerier och handel för att nå en ökad stabilitet inom mjölksektorn.
Förslaget bygger på rekommendationer från EU:s högnivågrupp för mjölk. Enligt förslaget ska parterna upprätta frivilliga, skriftliga avtal mellan leverantör och mejeri om pris, mängder, leveranstider och själva avtalstiden. De nuvarande bestämmelserna för branschorganisationerna inom frukt- och grönsakssektorn kunde också tillämpas på mejerisektorn.
För att omfördela förhandlingsstyrkan i leveranskedjan, vill kommissionen låta mjölkproducenterna förhandla fram sina kontrakt kollektivt via producentorganisationer, som är stora nog att stå öga mot öga med mejerierna och handeln.
Enligt agrarkommissionär Dacian Cioloş ursprungliga förslag skulle en producentorganisation få representera en maximal produktionsandel om 75 procent av marknaden i ett medlemsland. Inom kommissionen sänktes denna andel till 49 procent. Ännu under de sista diskussionerna i kollegiet sänktes gränsen ytterligare för att inte riskera den fria konkurrensen.
De slutgiltiga övre gränserna för producentorganisationernas avtalsstyrka fastställdes till 3,5 procent av den totala produktionen inom EU och högst 33 procent av den nationella produktionen i respektive medlemsland.
EU:s jordbruksministrar var i stort sett nöjda med förslaget. Den franske jordbruksministern Bruno Le Maire försäkrade att ett dylikt förslag länge har stått på hans önskelista.
Enligt Le Maire behöver mjölkproducenterna stabila rambetingelser för sin produktion. Den franske ministern efterlyste emellertid möjligheten att branschorganisationerna ska få fastställa målpriser för mjölk.
Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner välkomnade de nya förutsättningarna att stärka mjölkproducenternas ställning. Hon varnade samtidigt för att sätta reglerna för den fri konkurrensen ur spel, med risken att en stor producentorganisation blir alltför dominerande. Flera små medlemsländer, bland annat Cypern, Estland och Litauen ansåg däremot att kommissionen går fram onödigt försiktigt. En tredjedel av marknaden räcker inte alltid till i ett litet land för att utmana ledande mejerier och handelskedjor.
Också Finlands jordbruksminister Sirkka-Liisa Anttila bedömde att kommissionens nationella gräns kan visa sig otillräcklig för att mjölkproducenternas förhandlingspositioner ska kunna stärkas på allvar. Den finländska delegationen hänvisade till en studie från 2009 om livsmedelskedjans funktioner i Finland. Enligt studien är det svårt att få information om förädlingsindustrins och handelns marginaler. Exemplet visar att kommissionen borde skärpa sina åtgärder ytterligare för att förbättra insynen på marknaderna, framhöll den finländska gruppen.
Åtgärderna i EU:s mjölkpaket ska gälla fram till år 2020, med en översyn åren 2014 och 2018. Denna tidsram bör vara tillräckligt lång för att mjölkproducenterna ska hinna anpassa sig till en situation utan mjölkkvoter, anser kommissionen.
Kommissionen har antagit en separat rapport om situationen på mejerimarknaden. Eftersom endast tre medlemsländer - Danmark, Nederländerna och Cypern - har producerat över kvoten under 2009/2010, räknar kommissionen med en mjuklandning då kvoterna försvinner. Slutsatsen är att det inte finns någon anledning att på nytt utvärdera besluten om hälsokontrollen, med avseende på den gradvisa höjningen av kvoter inför kvotsystemets avskaffning den 1 april 2015.
Enligt rapporten kan kommissionen i undantagsfall, om de ordinarie strategiåtgärderna visar sig vara otillräckliga, överväga en kompensationsmekanism som en skyddsåtgärd.
Genom denna mekanism skulle kommissionen kompensera mjölkproducenter som minskar sina leveranser för att undvika allvarlig obalans på marknaden.
Med anledning av de goda erfarenheterna av högnivågruppen för mjölk, efterlyser flera EU-länder en särskild högnivågrupp för att utreda problemen inom produktionen av griskött. Men varken EU-kommissionen eller Dacian Cioloş är särskilt tända på idén. Vid måndagens rådsmöte argumenterade Cioloş att grisproduktionens problem redan behandlas i förvaltningskommittén och flera beredande arbetsgrupper, som representerar en omfattande expertkunskap.
Frankrike, Belgien, Spanien och Irland ansåg att en högnivågrupp för griskött vore motiverad mot bakgrunden av de låga marginalerna för producenterna inom grissektorn. I Frankrike hänvisar man till att den starka, tyska grissektorn hotar lönsamheten på de franska gårdarna.
Tyskland, Danmark och Storbritannien avvisade Frankrikes begäran. Enligt det tyska jordbruksministeriet kan en ny högnivågrupp framkalla falska förväntningar som inte kan uppfyllas på grund av brist på pengar.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab