Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 fredag 3.5.2024
 Grattis Linus
18.8.2010 16:34:28 / SLC
Utlåtande om utkastet till regeringens proposition om energibeskattning

Finansministeriet 16 augusti 2010
Skatteavdelningen
valtiovarainministerio@vm.fi
cc: leo.parkkonen@vm.fi

Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. har bekantat sig med förslaget till ändring av lagstiftningen om energibeskattning. Förslaget berör oss i synnerhet för att vi förutom jordbrukare har många växthusodlare som medlemmar. SLC har följande kommentarer till förslaget:

Energiskattebördan för jordbruket och växthusodlingen får inte öka


I samband med att regeringen fattade beslut ramarna för statsfinanserna åren 2010-2013 beslöt man att avskaffa arbetsgivarnas FPA-avgift. Effekterna av avskaffandet av folkpensionsavgiften ska kompenseras genom att höja energiskatterna. I samband med att ramarna fastslogs 26.3.2009 beslöts att återbäringen på miljöenergiskatt inom jordbruk och yrkesmässig växthusodling kommer att ökas så att skattebördan för jordbruket inte märkbart stiger.

I förslaget ingår en ändring av lagen om återbäring av accis på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) som höjer återbäringen för lätt och tung brännolja så att skatten efter återbäringen ligger på samma nivå som före höjningen av energiskatterna. Till denna del har SLC ingenting att anmärka mot förslaget.   

I förslaget ingår också en höjning av el-skatten i skatteklass II med 0,443 cent/kWh och en skatt på bränntorv 3,9 euro/MWh. Dessa höjningar drabbar jordbruket och i synnerhet växthusodlingen på ett mycket kännbart sätt.


Förslaget drabbar i synnerhet växthussektorn


Inom vår organisation har gjorts uträkningar beträffande vissa enskilda växthusföretag för att belysa vad effekterna av energiskattehöjningarna för dem kommer att bli. Till exempel  en intensiv gurkodling på 15 000 m2 med en elförbrukning på 18 000 000 kWh/år och en torvförbrukning av bittorv ca 7 800 m3 ( 1,3 m3 torv motsvarar ungefär 1 MWh) drabbas av en merkostnad på 79 740 i elskatt och 23 400 euro torvskatt , sammanlagt 103 140 euro/år. En gurkodling i den här storleksklassen är något större än genomsnittet, men på inget sätt sällsynt.

På en tomatodling som omfattar sammanlagt 6 600 m2  varav 5 100 m2 odlas intensivt med en elförbrukning på 4 000 000 kWh/år blir merkostnaden i elskatt 17 720 euro/år och med en torvförbrukning på 2 400 m3 blir merkostnaden för torvskatt 7 200 euro, sammanlagt 24 920 euro/år. En tomatodling av den här storleken är något mindre än en genomsnittlig normal tomatodling.

Vi har också räknat ut vad konsekvenserna av höjd elaccis totalt sett innebär för växthusnäringen för intensiva odlingar i Österbotten där de flesta av våra växthusmedlemmar finns. Totala merkostnaden för höjd elskatt och torvskatt blir där sammanlagt ca 1,34 miljoner euro. Det finns uppskattningsvis ett 40-tal intensiva odlingar i Österbotten och då blir merkostnaden i genomsnitt ca 34 000 euro/år per odlare.

De ekonomiska konsekvenserna av förslaget för i synnerhet växthusodlingen är med andra ord katastrofala och äventyrar livskraften för många företag. Ett slopande av arbetsgivarens FPA-avgift som inom den privata sektorn år 2009 i genomsnitt var 0,8 % av lönen kompenserar på inget sätt dessa merkostnader.


Ökad energiskattebörda för jordbruk och växthusodling måste kompenseras

Enligt regeringens beslut i mars 2009 ska energiskattebördan för jordbruket, växthusföretagarna inbegripet, inte stiga. Den nu föreslagna förhöjningen av elskatten i klass II, ökningen av skatten på jordgas och införandet av torvskatten kommer att höja energiskattebördan för i synnerhet växthusföretagarna ytterst kännbart. Det här strider mot regeringens beslut.

Gällande skatten på torv kan man ytterligare konstatera att torven för sin del har ersatt importerade bränslen och att man från statens sida har sporrat växthusföretagen att gå in för torvenergi genom att bevilja investeringsstöd för ändamålet. Att införa skatt på torv motverkar utvecklingen mot större andel inhemska bränslen.   

SLC kräver att regeringens beslut 26.3.2009 om att inte öka energiskattebördan för jordbrukare och växthusföretagare följs. Om reformen av energibeskattningen leder till ökad skattebelastning för dessa sektorer måste dessa kompenseras till fullo. Detta kan ske genom att för växthusföretagen sänka självrisken på 50 000 euro på accisåterbäringen för energiintensiva företag enligt 8 a § lagen om accis på elström och vissa bränslen (1260/1996 med senare ändringar). Ett lämpligt självriskbelopp för växthusföretagen skulle vara 5 000 euro. Även torvskatten borde fås inom ramen för återbäringsförfarandet eller så bör de anläggningar som använder bränntorv för högst 50 000 MWh /år befrias från torvskatten.

För att få de förhöjda accisåterbäringarna för lätt och tung brännolja i kraft från början av nästa år understöder SLC att förslaget som helhet nu meddelas till kommissionen med stöd av gruppundantagsförordningen (ryhmäpoikkeusasetus). Samtidigt kräver vi att en ändring av 8 a § lagen om accis på elström och vissa bränslen bereds omedelbart så att självrisken för yrkesmässiga växthusodlare sänks till 5 000 euro och att man genast inleder notifieringen av denna ändring.

Övrigt

SLC framhåller att energiskatterna bör främja användningen av i synnerhet inhemska biobränslen i alla led, såsom till exempel användningen av biogasbilar i trafiken.  


SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND SLC R.F.

Holger Falck                    Helena Ålgars
ordförande                    jurist

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab