|
|
6.8.2010 / Landsbygdens Folk
EUs finansministrar vill stryka i agrarbudgeten
EU:s finansministrar har enats om ett förslag till EU-budget för år 2011. Ministrarna har skurit ned jordbrukets anslag med ett belopp av 475 miljoner euro, jämfört med EU-kommissionens ursprungliga budgetförslag. Den största delen av nedskärningen, 420 miljoner euro, ska emellertid återvinnas genom finansiella korrigeringar i räkenskapsavslutningen.
När det gäller anslag för marknadsåtgärder gick ministrarna försiktigt fram. Förra året krävde finansministrarna nedskärningar till ett belopp av 119 miljoner euro. Detta år nöjde man sig med 38,75 miljoner euro.
Hälften av nedskärningarna gäller producentorganisationerna inom frukt- och grönsakssektorn. Ändå kommer anslaget i praktiken att stiga, jämfört med 2010 års budget. De föreslagna anslagen för de centrala marknadsåtgärderna intervention och exportbidrag lämnades intakt av ministrarna. Å andra sidan hade kommissionen redan sänkt anslaget med 23 miljoner euro från detta år i sitt budgetförslag.
Nedskärningar blev det inom sektorerna för vin och bomull samt för exportbidragen för nöt- och kalvkött. Anslagen för övriga åtgärder inom mjölksektorn skars likaså ned, jämte anslag för information om den gemensamma jordbrukspolitiken.
Beräkningarna omfattar också nya nedskärningar för personal och förvaltning samt för anslutningsstödet IPARD.
Sammanlagt vill medlemsländernas finansministrar bevilja jordbruket och landsbygdens utveckling medel till ett belopp av 57,664 miljarder euro. Nedskärningen från detta år är 416 miljoner euro.
För marknadsåtgärder har rådet reserverat 3,45 miljarder euro, en nedskärning med en dryg femtedel, jämfört med detta års anslag. Man har skurit i anslagen under alla rubriker, utom frukt och grönsaker, spannmål samt kapitlet övriga grödor.
Kompromissen i rådet undertecknas formellt den andra veckan i augusti. Därmed är den första och enligt Lissabonfördraget den enda behandlingen i rådet avslutad.
EU-parlamentet har därefter möjligheter att kräva ändringar. Det är första gången som parlamentet aktivt kan påverka besluten om de så kallade obligatoriska utgifterna, direktstöden och marknadsåtgärderna.
Om rådet inte godtar parlamentets ändringsförslag, kommer man att inrätta ett förvaltningsutskott som manglar fram en kompromiss. Om varken råd eller parlament motsätter sig denna kompromiss, kan den godkännas som sådan.
Om förhandlingarna däremot strandar eller drar ut på tiden, måste ekonomin tillfälligt styras med hjälp av så kallade månadsbudgeter. Dessa minibudgeter bygger på föregående års budget, och utgör exakt en tolftedel av budgetbeloppet.
|
|
