|
|
14.5.2010 / Landsbygdens Folk
EU:s jordbrukare blir snabbt färre
Antalet personer som är sysselsatta inom jordbruket i EU har minskat med en fjärdedel under de tio senaste åren. I absoluta tal försvann 3,7 miljoner arbetsplatser. Det framgår av en statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat.
I de gamla EU-15-länderna minskade antalet sysselsatta med 17 procent mot 31 procent i de nya medlemsländerna. År 2009 arbetade 11,9 miljoner européer heltid inom jordbruket. Av dem var 5,4 miljoner sysselsatta i EU-15 och 5,8 miljoner i de nya EU-länderna.
Två tredjedelar av alla jordbrukare i EU-27 är fördelade på endast fem länder - Polen, Rumänien, Italien, Spanien och Frankrike, konstaterar Eurostat.
Mellan åren 2000 och 2009 minskade jordbruksbefolkningen i alla EU-länder. Snabbast minskade antalet jordbrukare i Estland (-55 %), Bulgarien (-48 %) och Slovakien (-43 %). I Grekland och Irland minskade jordbruksbefolkningen långsammast, med tre, respektive fyra procent.
I Finland var motsvarande minskning 21,8 procent.
Mellan åren 2000 och 2009 steg den reella jordbruksinkomsten i 17 medlemsländer, medan inkomsten minskade i tio länder. I tre länder steg inkomsten med över 100 procent.
Den högsta ökningen av jordbruksinkomsten noteras i Lettland (+140 %), Estland (+131 %), Polen (+107 %), Storbritannien (+71 %) och Litauen (+70 %). Inkomsten sjönk mest i Danmark (-46 %), Italien och Luxemburg (-26 %), Irland (-30 %) och Nederländerna (-28 %).
Mellan åren 2008 och 2009 sjönk den reella jordbruksinkomsten i EU-27 med -12 procent. Inkomsten minskade i 21 medlemsländer, förblev oförändrad i två medlemsländer och steg i fyra länder.
Mest sjönk inkomsten det senaste året i Ungern (-32 %), Luxemburg (-25 %), Irland (-24 %), Tyskland och Italien (-21 %). I Malta steg inkomsten med +8 procent och i Danmark med + 4 procent.
I Finland steg inkomsten med +1,6 procent mellan åren 2000 och 2009, och med 2,6 procent mellan åren 2008 och 2009.
Enligt agrarkommissionär Dacian Cioloş bekräftar statistiken att jordbruket har svåra tider bakom sig. Siffrorna visar också hur viktiga jordbruksstöden är i EU. Cioloş efterlyser en effektivare och enklare jordbrukspolitik, men också jordbrukssektorns konkurrenskraft måste förbättras.
Jordbrukets takorganisationer Copa och Cogeca beskriver situationen som outhärdlig och kräver resoluta tag av politikerna. Enligt generalsekreterare Pekka Pesonen nådde jordbrukets genomsnittliga inkomst redan före krisen bara hälften av den genomsnittliga förtjänsten.
En viktig orsak till inkomstraset är det snabba prisfallet på jordbruksprodukter, tillägger Pesonen.
Enligt Pekka Pesonen går trenden inom det europeiska jordbruket bakåt sedan år 2003. Producentpriserna sjunker i genomsnitt med 2,1 procent per år medan motsvarande konsumentpriser stiger med 2,5 procent.
Copa och Cogeca understryker att jordbruks- och gårdsstöd är nödvändiga också i framtiden. Om marknadsläget inte förbättras betydligt, kommer fler jordbrukare att ge upp sina gårdar och flytta från landsbygden, säger Pesonen.
|
|
