|
|
16.4.2010 / Landsbygdens Folk
De låga producentpriserna äventyrar livsmedelsförsörjningen
Producenternas andel av matpriserna är alltför låg, konstaterar ÖSP vid förbundets vårmöte på måndagen i Korsholms Kulturhus. De stigande kostnaderna i kombination med en negativ utveckling för den ersättning som producenterna erhåller för sina produkter äventyrar den fortsatta nationella livsmedelsförsörjningen.
ÖSP kräver att den av minister Anttila tillsatta inkomst- och lönsamhetsgruppen kommer med nya konkreta förslag som tryggar en livskraftig produktion av den finländska mat som konsumenterna kräver. Den större öppenhet i prissättningen inom livsmedelskedjan som producenterna länge efterlyst skall förverkligas lagstiftningsvägen.
Den finländska djurhållningen på våra djurgårdar befinner sig i dag på en hög nivå i en europeisk jämförelse och de finländska jordbrukarna är synnerligen medvetna om vikten av att produktionsdjuren mår bra. Producentrörelsen tar bestämt avstånd från olagliga, nattliga räder. De finländska husdjursproducenterna arbetar 340 dagar i året, sju dagar i veckan och har företagaransvar 365 dagar per år och måste ha rätt att sova på nätterna.
ÖSP tar även avstånd från YLE:s sätt att i offentligheten hänga ut och stämpla enskilda jordbrukare på basis av material som erhållits genom brott. Sanningshalten i materialet kan ifrågasättas likaså det etiskt korrekta i ett dylikt förfarande.
ÖSP ställer sig positivt till en utbyggnad av vindkraften på den Österbottniska landsbygden. Den är en förnyelsebar naturresurs som väl planerad och genomförd i samförstånd med markägarna bidrar till att uppnå Finlands klimatmål men som också ger en ekonomisk stimulans till vår landsbygd. ÖSP uppmanar därför markägarna att i detta skede inte ingå förhastade arrendeavtal utan att bekanta sig med SLC:s rekommendationsavtal.
ÖSP kräver att energibolagen uppgör kompletterande avtal med de markägare som har mark på de planerade områdena men som tillsvidare har förbigåtts.
Österbotten hör till de områden där skogen drabbats allra mest av hjortdjursskador. Ett viltbestånd i balans kräver en avskjutning som tar hänsyn till det lokala trycket från viltbeståndet där de ekonomiska skadorna är påtagliga. Det ligger i jaktvårdsföreningarnas och skogsägarnas intresse att hitta en samsyn som tryggar ett lönsamt skogsbruk och en balanserad viltstam.
|
|
