Suomeksi   Om Agrolink   Kontakta Agrolink  Bli abonnent  Logga in
 söndag 28.4.2024
 Grattis Ture
26.3.2010 / Landsbygdens Folk
Kris för gurkodlarna
Det är kris för gurkodlarna. Då de traditionellt odlade gurkorna kom ut på marknaden i fjol fick producenterna 1,60 euro per kilo fram till den 23 mars då priset sjönk till 1,50. I år har de som bäst fått 1,20 euro per kilo. Det betyder att priset på gurkorna för närvarande ligger 20 procent under fjolårsnivån. Samtidigt som energin är dyrare.
Martin Westerberg som är ordförande för ÖSP:s trädgårdsutskott säger att många gurkodlare redan nu har det tufft. Han befarar att det kan bli konkurser innan hösten om prisnivån fortsätter på den här nivån.
En bidragande orsak är att gurkarealen i Österbotten i år är en hektar större än i fjol. Men det handlar inte bara om det. Westerberg är mycket kritisk till att handeln importerar holländsk och spansk gurka trots att det finns tillräckligt med gurka från inhemska odlare.
- Det var samma sak med paprika i fjol. Då importerades billig utländsk paprika. Resultatet ser vi nu: paprikaodlingen i Finland håller på att försvinna. Fortsätter handeln på den här linjen så äventyrar man den inhemska odlingen av gurka och tomat också.
För även tomaterna kommer att drabbas på samma sätt tror Westerberg. Där har också arealen ökat med ett hektar samtidigt som importen fortsätter.
- Men det märks senare på tomaterna eftersom skörden från den traditionella odlingen inte ännu kommit igång där. I fjol på hösten importerades stora mängder polska tomater som slog hårt mot den inhemska odlingen.
Westerberg menar att handeln dessutom tvingas slänga en hel del av importgrönsakerna, eftersom de inte har tillräckligt bra kvalitet.
- Vi vädjar nu till i första hand SOK och Kesko att de ska se över situationen. Vill de att vi ska ha en inhemsk produktion i framtiden? Vi vet att konsumenterna vill det. Men ska vi klara oss måste handeln dela med sig av sin vinst. Så här kan det inte fortsätta.
Men Westerberg menar att även odlarkåren själv måste hålla igen. Han säger att de anläggningar som redan finns binder så mycket kapital att man inte, som potatisodlarföreningen i Lappfjärd, kan gå ut och vädja om att hålla en del utanför odling.
- Det går inte att kräva något sådant. Vad vi kan göra är att hoppas att man håller igen med nyinvesteringar tills det blir en bättre balans på marknaden. Som det ser ut nu är jag rädd att de mindre familjeodlingarna faller bort och vi har bara stora anläggningar kvar om några år. Det är inte så lockande med generationsväxlingar om anläggningen inte är så stor när lönsamheten är så här dålig.

Annonser

































 © Copyright 2001, Agrolink Ab