|
|
15.1.2010 / Landsbygdens Folk
Anmälningsplikten för dikningar och muddringar utvidgas i ny vattenlag
Propositionen om den nya vattenlagen behandlades på torsdagen av statsrådet. Vattenlagen som omarbetats och förberetts under de senaste tio åren ska ersätta den nu gällande lagen som är daterad 1961. Förslaget har varit mycket omtvistat, och bland annat har Centern förargat sig över att De gröna blockerat den så kallade Vuotos-paragrafen, vilken skulle ha gjort det möjligt att kringgå negativa domstolsbeslut i ärenden som berör samhällets helhetsintressen.
Bland de nyheter och tillägg som angår jordbrukare och markägare kan exempelvis nämnas att anmälningsplikten för dikning utvidgas. Anmälan om dessa bör göras till ELY-centralerna senast sextio dagar innan de utförs.
Undantag görs dock för obetydliga dikningar och anmälningsskyldigheten gäller således inte vid exempelvis täckdikning av ett litet åkerskifte, dikning av en mindre skogsremsa, anläggande av ett dike på egen mark eller om diket behövs för att torrlägga en byggplats. Obetydlig dikning omfattar alltså enbart små ytor. Det blir också anmälningsplikt på alla muddringar till ELY-centralerna senast trettio dagar på förhand.
- Gränsen för tillståndsplikt går vid 500 kubikmeter, vilket är en låg gräns, kommenterar SLC:s jurist Helena Ålgars. Frågan är om ELY-centralernas resurser räcker till för en tillräckligt snabb behandling av alla anmälningar.
Vidare föreslås också i den nya vattenlagen att det absoluta hindret mot beviljande av tillstånd bibehålls. Avsikten är att det ska dras en övre gräns för vilka följder av ett vattenhushållningsprojekt som kan godtas. Ifall denna gräns då överskrids kommer inget tillstånd att kunna beviljas för projektet, hur stor nyttan än må vara. Vattenlagen kommer alltså även i fortsättningen att begränsa möjligheterna att bygga ut vattenkraften.
Paragrafen om absoluta hinder har tillämpats endast en gång och det för sju år sedan. I samband med bassängplanerna vid Kemi älvs biflod Vuotos hänvisade Högsta förvaltningsdomstolen då till vattenlagen som villkorslöst förbjöd vattenprojekt som bland annat gör stor skada på naturen eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten.
- Många har varit av den åsikten, så även SLC som hörts och gett sina utlåtanden under beredningen, att undantagslov borde kunna ges för projekt som ur ett allmänt intresseperspektiv anses vara viktiga, säger Ålgars.
|
|
