|
|
25.1.2002 / Landsbygdens Folk
Lönsamhetsjakt i unga gallringar ger förlust på sikt
De unga gallringsskogarna är tyvärr alltför ofta för glesa. Det har framkommit när skogscentralerna i hela Finland granskat utförda gallringar. En fjärdedel av de unga skogarna visade sig tangera laggränsen gällande stamantal per hektar. Tillväxten i ett alltför glest bestånd är naturligtvis lägre än i ett bestånd som gallrats enligt gällande rekommendationer.
- Enligt vad granskningarna visar, är det här ett problem som främst gäller de unga tallskogarna, säger Annikka Selander, skogsvårdschef på Kustens skogscentral. I ett glest bestånd utnyttjas inte markens produktionsmöjlighet fullt ut. Får man dessutom skador i beståndet, finns det orsak att med oro fundera över beståndets framtid.
- Det är viktigt att både gallringsstyrkan och -tidpunkten är den rätta, säger Lars-Erik Udd, verksamhetsledare för Malax skogsvårdsförening. Självverksamma skogsägare gallrar oftast försiktigt och lämnar ett större antal stammar per hektar än rekommendationerna förespråkar.
Ett tätt bestånd går ändå att åtgärda. Överdriven försiktighet lönar sig inte. Då reagerar stammarna inte på åtgärden, och den eftersträvade utvecklingen uteblir. Däremot är ett alltför glest gallrat bestånd för all framtid för glest. Det går inte att avhjälpa, utan förlusten är ett faktum.
- Något som också tål att påpekas är vikten av att undvika skador i gallringarna, säger Udd. Man får inte vara rädd att hugga upp ordentliga vägar på skiftet. Vägarna ska vara anpassade till den maskin som kommer att transportera virket ut till lagringsplatsen. Här kan snålheten bedra visheten. En alltför smal väg betyder automatiskt större skaderisk på stammar och rothalsar. Vägarna behövs vid kommande gallringar, så de borttagna stammarna behöver inte sörjas som förlorade.
|
|
